Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
Hjalmar.
»Löftet är heligt, derför mig säg,
hvart dina syften rigta din väg;
och Hjalmar dig följer kring land och haf.»
Odd.
»Syften? De göra våra vilja till slaf,
aldrig ett syfte än ledde min färd.
Frihet har varit min enda vän,
frihet är fader till vexlingen;
blott han styrt mitt roder, blott han lyft mitt svärd.
Nyss jag af ryktet en tidning fatt veta:
Tolf berserkar efter ett trollsvärd leta —
Du känner väl Tirfing? Så mången hjelte
det fordom har sökt — nu väcktes min lust
att pryda med Tirfing mitt perisatta bälte,
då jag uppå Irlands högvexta kust
min brud uti brudestol leda far.
Se der det syfte, hvarefter jag trår,
du skall om två månhvarf till henne mig följa;
vi simma till dess uppå Östervågs böljan
Hjalmar.
»Glädjas skall jag att dig följa dithän;
glädjas med oss skola nu våra män.»
Inom vägg utaf grönskande tallar,
under tak af skyarna blå,
och på golf utaf strandklippan grå,
hålles gille. Högtidligt det skallar,
att den luftiga bonaden rörs;
ett glam, liksom sorlande strömfåra, hörs.
Den gamle skalden så tyst gick fram
att höra det muntra kämpaglam.
Nyheten dit alla strandboar kallar,
dit mången tärna af danslystnad förs.
Men Odd om siu brud midt i bullret drömmer:
med lågande ord hennes bild han målar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
