Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bera.
»Blinde, för ditt hot och hån
jag ej räds — men ack, vår son —!
Alp.
»Vår?»
Bera.
»At tviflets vän så härdig? —
Bort till kungsmön! Bort härfrån.
Jag skall bli min make värdig!»
Mör och kämpar sig församla
uti kungasalen gamla.
Yngve går der full af sorg,
tänker på sin Ingeborg:
stum och mörk han vankar om.
In den gamle skalden kom;
Yngve honom sjunga böd,
strax alla förstummade voro,
ty Siarens krumpna fingrar ren
öfver harpans gullsträngar foro,
och hans kind vardt röd,
och hans Öga sken.
Skalden.
Ung Hagbart tumlade om på sin hval,
hans svärd som ett nordsken brann.
Omsider han kom till kung Sigars sal,
der Signes hjerta han vann.
Och än sjunger vinden i Hagbarts ek.
Kung Sigars söner på vikingatåg
månd Hagbarts ättemän slå.
När Hagbart sedan de hafsörnar såg,
han dräpte dem båda två.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
