Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skenet, som nyss skrämde henne.
Se, i Gudars helga lund
facklor invid facklor hvifta,
ljus och skuggor ständigt skifta
kring de vigda högars rund.
Med ett silfverlad på änne
och med kofta hvit och lång,
invigd skara styr sin gång
kring de gudahögar trenne,
under dyster offersång;
ty allren var offret slut.
Af kung Yngve gjordes det,
att hans öde forska ut,
förrn han segel hissa lät.
Hvilket gny!
Stormvinden uti en isfylld sky
vingarna lögar.
Det ljungar, det snögar,
och jord och himmel smälta tillhopa.
Facklorna släckas.
De heliga gudahögar
darrande g&pa och ur deras hvalf
höga vålnader ropa.
Starka kämpar förskräckas,
svaga qvinnor på anletet falla.
Diar och Disor alla
till borgen fly med Kung Alf.
Gamle Starkodd, mörk i sinne,
hade Vikars fall i minne,
ser hur alla fly förskräckte,
tror att Gudars harm han väckte
och han häfver opp sin röst:
»Ljungare! stig upp att lyfta
Mjolner emot detta bröst!
Hårdt det är som trollens klyfta;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
