Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med vacklande steg nedåt daggstänkt brant
hon ilar: nu står hon på klippans kant!
En Tärna.
»Vikingar nalkas. Fly, o fly!
det är sjökungen Hake;
jag minnes hans flammande drake.
Lik åskdiger sky
sitt blodröda segel han spänner.
Snart strand och by
han plundrar och bränner.
Snart vågar den roflystne hök
sitt andra hämdeförsök.»
Som dufvor fly tärnorna bort; men stum
står Ingeborg qvar på samma rum.
Hon spejar, likt hafsörnen våg efter våg,
hon mäter långskeppets långsamma tåg.
Ingeborg.
»Glittande vågor!
Dansen vid solskenslågor.
Med lättskrämde mör må J skalkas;
men låten den fridsame seglaren nalkas!
Den för icke vikingar leda
till Sviarnes skär;
nej, Odd det är:
på skuldrorna breda
han gullkogret bär. —
Men hvad? Min älskade syns icke der!
O vind! Du kastar nu seglet om;
den vingade seglaren hit icke kom!»
Hon ilar från klippan så snabb som en hind,
fast ringa det matta knä henne stöder;
hon spejar åt vester, hon spejar åt söder.
Omsider den gyllene stäfven hon ser;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
