Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sid. 140, raden 22—23.
Bera.
»Skön lilja stod uti rosengård
i lindars vård.
En skur då kom
B& kall och hård;
skön lilja vände sitt hufvud om;
men när haglet flytt,
såg hon opp på nytt.
En vandrare såg det och qvad:
»Skönt gliudra de perlströdda blad.»
Skön lilja nu af solalfen fick
en glödhet blick;
i saft och merg
den strålen gick,
skön lilja miste sin ungdoms färg;
men hvart solen skred
sitt hufvud hon vred.
En vandrare s8g det och qvad:
»Nu vissna de stråldruckua blad!»
Sid. 150, raden 33—34.
»Må Arogrims ättlingar Tirfing få;
Hjalmars arm dem besegrar ändå.
Om ock till skänks jag dödssvärdet finge,
dock aldrig dermed i strid jag ginge.
Röfvarelif kan mitt svärd ännu taga,
blottas dock aldrig mot värnlösa, svaga.
Sid. 169, raden 17—19.
Stabkodd.
»Trohet finns ej på vår jord.
Båren fåvisk lyssnar till
kungars, kämpars, trälars ord.»
Sid. 174, raden 2—15.
En vind genom dryckessalen nu far
och brasan och facklorna släcktes;
men dödssvärdet spred en strimma så röd,
den fräste och hväste som blånande glöd,
mång kämpe och tärna förskräcktes.
Då gick öfver tiljan en hamn så lång
tu hamn så hemsk, och han qvad denna sång t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
