Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
277;
De kungar och slafvar tillbedja min magt
De vingade vindar utgöra min vakt.
Den skimrande regnbågen lånar min pragt
(Vindarne blåsa i sina snäckor och mångfàrgade bublor fara upp.)
Vindarne.
0, yngling! O, yngling! hvi sitter du här?
Se, böljornas Drottning din kärlek begär;
dig evigt omvexlande nöjen hon lär.
HERMAN, sitter orörlig.
Skön är du; men skönare är dock min mö:
dess kind är som rosor, dess barra är som snö.
Ja! jag med min Emma vill lefva och dö.
Fast strömmen fördränkte det fält, som oss när,
fast solen förbrände den skörd, det oss bär,
med Emma i famnen jag lycklig dock är.
Ditt lynne är flyktigt, som vindarnas fläkt;
din våg blir en afgrund, sen himlen hon räckt,
och slukar den dåre, hvars kärlek hon väckt.
Skön är du; men skönare är dock min mö:
dess kind är som rosor, dess barm är som snö.
Ja! jag med min Emma vill lefva och dö.
SKOGSFRUN, i en grön mantel med blommor
på. En gullkrona på hufvudet och ett
stensatt bälte om lifvet. I handen en
gull spira. .
O, yngling! O, yngling! hvi sitter du här?
Kom, kom till min boning, så härlig den är.
Kom, ära och rikedom bjudas dig der.
De guldfyllde berg der som pelare stå,
den grönskande skogen är hvalfvet derpå,
dess golf, väfdt med blommor så gula, så blå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
