Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278;
Mång kungar och slafvar besöka mitt hof,
och lejonet tidt i dess förborgar sof,
och sångfåglar evigt uppstämma mitt lof.
Slafvarne.
O, yngling! O, yngling! hvi sitter du här?
Se, skogarnas Drottning din kärlek begär,
all verldenes guld hon sin älskling förär.
(De falla ned och kyssa sina länkar.)
Herman, (ännu orörlig.)
Rik är du; men rikare är dock min mö:
som guld är dess rosor, som silfver dess snö.
Ja! jag med min Emma vill lefva och dö.
Om tjället uppbrändes, om hjorden den dog,
om ulfven hvart diande lam från oss tog,
med Emma i famnen jag ägde dock nog.
Din rikdom så ofta har dårat sin vän.
Mång sorger dock vaka som drakar på den,
och spruta sin eld på de gräfvande män.
Rik är du; men rikare är dock min mo:
som guld är dess rosor, som silfver dess snö.
Ja! jag med min Emma vill lefva och dö.
De träda till sidan för de inkommande.
6.
De förra. En gammal spåqvinna, följd af flere beslöjade
MÄN och qvinnor.
Spåqvinna*!.
O, yngling! O, yngling! hvi sitter du här?
Kom, kom till min boning; så lönlig den är.
Kom, kärlek och visdom har altaret der.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
