Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
488
8.
ROLF, BBYNJOLF, nägea bönder.
Bryniolf.
Jag söker Eylif har. Jag önskade att leda
den blinde frfin den brant, der hjelplös nyss han stod.
Jag ryser vid det steg, som skall hans fall bereda.
Jag honom rädda tänkt och mina landsmän freda;
men liksom björnen vild, han lyder blott sitt mod.
Du ser hur farorna kring Eylifs hjessa sväfva?
Du hör ju folkets rop, som skygd och frihet kräfva?
Hans magt med Olofs magt sig icke mäta kan.
Väl! sök som Eylifs vän, att dessa faror häfva,
var lika redlig än; men klokare än han. —
Du häpnar? — Skulle du dig lyckligare finna
om bröders blod du ser för dina mordslag rinna?
än om, de Norskes vän och Olofs förste man,
du landsmän skydda kan och segrarns hyllest vinna?
Rolf.
Utaf förundran stum jag lyssnat till ditt tal;
men nu en billig harm min tolk omsider blifver.
Du tror mig Eylifs vän, och detta råd mig gifver?
Du redlig kallar mig, och tror min ära fal? —
Gå du med skrymtarns list, att folkets välfärd sälja!
och kryp, för segrarns fot, som ormen lömsk och hal;
men vet, att Rolf vill förr de tunga länkar välja,
förr som en ärlig Göth i fängslet åren tälja,
än prunka som en bof i segerherrens sal,
med gyllne ringar prydd, dem han från äran stal.
(Han g&r, Brynjolf ser läoge stam efter hooom).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
