Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fl©vb.
Jag tar din gåfva; men ej länge
Cecilia den bära får.
Kettil.
Hvad? Fruktar du för hennes lif? —
Se, jag är kall som sjelfva klyftan;
men vid Gecèliae müdä pöst
flyr hedningen utur mitt bröst,
och Kettil bKr ett harn, som bw)
i oskuld, fastän ej i tron.
TOVE (qågqt rörd).
Ditt tal förvekligar mitt sinne.
Men, broder! vet, C^cjlia,
som Inge, hatar våra Gudar;
blott hennes död försonar dem.
Kettil,
Hvad säger du? Nej! Gudarne*
ej äro grymma, w Asa-Oden
har ej befallt oss dräpa likar.
Han sjelfuppoffringen oss lärt
i sista stunden af sitt lif,
då han med Geirsodd lät sig rista,
tillegnande sitt minne dem,
som dö med sjelfförsakelse.
Ja, menskofunder misstydt allt,
hvad helga sångare förkunnat.
När Domald föll vid Gudars altar,
dog Asalärans höga mening;
ty den är frid. Hvarföre annars
blef Frej, som fridens Gud, den bäste
Af alla Valhalls Gudar ansedd?
Hvarför blef Balder då begråten
af hela verlden, om det fromma
ej andades i Åsars lära?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
