Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvi framstod Forsete, frans son,
som den rättvisaste, om ej
det rätta vore fridens syfte?
Och hvartill Gudars gyllne tid;
då allt var frid, som Vala sjunger;
hvartill, om ej de älskat friden?
01 Du förstår ej Odins lära.
Nej, ingen, ingen vill fffrstå den!
Se, derför raåtste hon förbannas.
Nu ingen jordson mera tänker
uppå de godas lön i Gimfe,
uppå de ondas straff i Na strand,
och våra Gudars sista skymning.
Af Lokes anda smittas tiden
och sväller upp, som Skrymner sjelf,
för att förblinda kraftens ättling.
Ja! Alla lefva blott för stunden;
förglömd är Balder, liksom Gimle. —
Se, derför vill jag gå i högen
Oss dagens ljus och stoj förvilla;
men ensligheten lugnar sinnet
Här är min tanke fri och ostörd,
här flyger den emot sitt ursprung,
som älskarns hug mot tärnan ilar
när han med månen ensam vakar.
(med fasthet).
Men jag förvekar dig, och sjelf
jag lider. — Tyst med jordens villor I —
I högen vill jag nederstiga
försont och glad, som i ett gille.
Nu detta handslag blott till afsked!
(gifver honom ett handslag).
Tove.
Of Kettil! Först i denna stund
jag dig förstår; hvart ord du talar
för mig liksom en stjerna strålar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
