Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
751
15.
BIRGITTA (allena, faller på knä).
Maria! — heliga Maria!
min son från verldens synd befria!
Du sjelf var moder; —- o! förblif
en (röstlös moders tröstarinna!
Låt honom Himlen återvinna,
om Un den köpes med — hans lif!
Jag ar en svag. en ringa qvinna,
ej vårdar han en moders bön;
men du är skölden för vårt kön. (kort tystnad).
Min Bengt, min Gudmar, mina söner!
J sluppen, i er oskulds tid,
fi ån jordens larm, och lifvets strid. 4T)
O! bären nu er moders böner
upp till den höga Gudamor,
för mig och för er fallne bror!
(Birgitta, ännn på knä, i tyst andakt. Tvenne små sknggor,
liknande änglar, med stora hvita vingar, framskrida och
sjnnga, på en gång, med mycket sakta röst).
Båda.
i Bengt nu är
I Gudmar är
han kom i Himlen in. —
Ljuf är den sömn, som den gode får.
Nu jag kommer, o moder!
att hämta broder min;
ty sörj icke honom, som sofver!
birgitta (nppreser sig och utsträcker
armarne, för att omfamna dem).
Min Bengt! — min Gudmar! — (de försvinna).
Båda, båda
försvinna för min svaga syn! —
Ack! jordiskt öga kan ej skåda
de ljusa andarne, från skyn.
Ja! mina söner, re*n J ären
Liten
änglars broder;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
