Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Engelbrekt Engelbrektson. Sorgespel - Sjette handlingen - 5 - 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
285
Biskop Knut (tni b. stenson).
Jag måst© bort.
Dina fångar komma. (gir).
Bengt Stenson (till Magnus).
Stilla! stilla!
(ser efter Biskop Knut, och säger med hånskratt).
Skygge Munk! du flyr för qvinnans blick?
6.
BENGT STENSON, MAGNUS BENGTSON,
ENGELBREKTS Fru och barn, GERMUND och JON PEDERSON.
(Germund sätter lampan ifrån sig, stannar i bakgrunden, med lutadt hufvud och
armarna i kors).
FRUN (med ett barn vid hvardera handen,
framträder frimodigt).
Riddare! det första gången är,
som jag är er gäst. På riddarvis
ni den gästfrihet betalar här,
som ni njöt hos oss i Örebro.
Bengt Stenson.
Det är icke Riddersmanna skick,
att för qvinnor ställa sig till rätta.
Hvad jag gjort, det vill jag ock försvara
inför Konungen och inför Rådet. —
Frun.
Inför Gud också? — Nej, Riddare!
För hans dom ni blekna skall en dag.
Men om mina rop ej Himlen hör,
om jag icke värdig är Hans skydd,
har jag likväl här två änglar än,
hvilkas suckar nå till Himmelen.
Gossen.
Mamma!
Flickan.
Tyst! hon bedt oss vara stilla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
