Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Engelbrekt Engelbrektson. Sorgespel - Sjette handlingen - 7 - 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
289
Minos ni hvad jag i vår kolarhytta
ofta spådde? — Kall och stel om dageo
var ni; men hvar enda natt, i sömnen,
blod ni ropte.
Magnus Bengtson (rusar fram).
Blod? — Hvad säger du? —
Har jag mördat? — Hvad? — Han lefver ju? —
Och jag var ju, fader, som jag lofvat,
kall och stel inför hans fru och barn?
Nej, jag har ju intet mord begått?
Engelbrekt är än min fiende.
(ser p& sina kläder).
Fader! säg, är jag ej tiggarmunk?
Denna drägten passar icke mig.
Lätt man kunde känna mig igen.
(ser sig hemskt omkring).
Men hvar är jag? — Nära Kalmar? — Hvad?
Nej! — Vid Axevalla. — Ingenstädes
kan jag träffa Engelbrekt. — Men vänta,
snart går han till Stockholm — Ha! — se då,
lik en hungrig ulf, skall jag framgå.
(kastar sig handlÖ9t på hvilosoffan. Kort tystnad; strax derpft
buller utom skådeplatsen).
8.
De förre, BENGT STENSON, BISKOP KNUT, GERMUND.
Biskop Knut (inrusande).
Bondehären samlas kring ditt slott.
Hela Mällösa församling redan
oss belägrar.147) Engelbrekts förtrogne
föra an dem. — Krut och kärrebyssor
föra de från Örebro. ,68) —
Bengt Stenson (kalit).
Ja si! —
Biskop Knut.
Du är kall och trög i sådan v&da?
Img. 121.
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
