Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Engelbrekt Engelbrektson. Sorgespel - Sjette handlingen - 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
197
till Kung Erik; och hans svenner plundra
öfver allt. ,eo) — Den ädle Thure Bjelke,
Marskens halfbror, dog uppå en resa. ,ei)
Munken.
Gamla Sverge! arma fosterland!
Hvem är nu din tillflykt och ditt skydd?
Hvar är nu det bröst, som för dig blöder?
Hvar är nu den hjelte, som dig stöder?
Olof Djekne.
Marsken har ett vidsträckt skyddsbref gett
åt den bof, som mördat Engelbrekt. l62)
Konung Eriks anhang segrar redan.
Broder! hämnarn måste vara djerf: —
Du är älskad, du kan verka mycket,
understöd min Herre; han kan hämnas. —
Men så tyst; — Du svarar ej ett ord? —
Munken.
Gå, min vän! — I denna helga boning
tala ej om verldslig magt och hämd.
(visande på bildkorset fram i choret, hvilket han närmar sig, med
stigande sinnesrörelse fortfar han).
Skåda honom uppå korset der:
fridens, icke stridens Gud han är,
fast han brottslingarnas kors har burit;
Honom, Honom jag min tro har svurit.
Se, jag är ju blott en ringa klerk,
och försakelse mitt bjelteverk;
men jag vill ej edra storverk klandra
och förstår ej edra hämdekrig.
Såsom himlens Gud förlåter mig,
så vill äfven jag förlåta andra. ,6S).
(kort tystnad).
Men högtidligheten börjar snart.
Stör oss icke! Vet att helig hålla
denna dagen, om du vördar än
fosterlandet och dess fallne vän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
