Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Engelbrekt Engelbrektson. Sorgespel - Sjette handlingen - 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
Munken.
Ja, han räddad är — (pekande St choret). I denna boning
väntar honom hvila och försoning.
Johan Anderson.
Gamle Kettil är förtärd af sorg.
Hvarje stund hans krafter tyna af.
Han förmår ej lätta andras qval.
Han er ber att tala några ord,
med den arma Frun och hennes barn.
Munken.
Helsa Kettil — Säg, att hvad han önskar
kan jag icke efterkomma. — Nej!
Hjertat är förstockadt; knappt jag kan
hämta andan i de tunga dimmor,
som oss innesluta. Se, hvar stund
nya olycksrykten vi förspörja.
Allt är blodstänkt!
Johan Anderson.
Erik Puke rasar
mot Carl Knutson. Han förleda vill
alla Svenskar till ett inhemskt krig. ,64)
Munken.
Gud! du har så ofta frälst vårt land;
tag ej nu från oss din milda hand!
(klockor höras).
Johan Anderson.
Höres icke klockeringning? — Jo!
gamle Kettil börjat sorgetåget.
Frid med eder! —
Munken (andäktigt).
Herrans frid med alla!
(J. Anderson gir).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>