- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Tredje bandet /
444

(1866) [MARC] Author: Pehr Henrik Ling With: Bernhard von Beskow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gymnastikens allmänna grunder - 1. Menniskoorganismens lagar - 2. Lif och materia - 3. De tre grundformerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

444

vara till utan genom Lifvet, så måste också
njenniskoor-ganismen uppenbara sig genom dessa båda, och äfven dess
väsen, likasom alla organismens företeelser, kunna hänföras
till vissa grundformer.

3. De tre grundformerna.

Lifvet (det gudomliga) i full frihet, d. v. s. fråntänht
materiens yttre vilkor, uppenbarar sig uti menniskan såsom
förnuft 2), fast dettas lägre yttringar forma sig efter
organismens materiela verktyg: syn, hörsel, känsel o. s. v. Men
Lifvet, i fullt samband med materien d. v. s. denna senares
högsta betydelse eller tillvarande, framter det som vi kalla
Lifskraft.

Denna, nämligen lifskraften, har trenne hufvudsakliga
yttringssätt eller grundformer: den dynamiska, den kemiska,
och den mekaniska. 1:o Den dynamiska, hvari Lifvet,
likasom uttalande sitt eget sjelfständiga väsen, söker lösgöra sig
från materien. 8:o och 3:o Den kemiska och den mekaniska,
hvari Lifvet i förening med materien, under lägre potenser
uppenbarar sig; dock tyckes i den kemiska potensen Lifvet
mera åskådligt framträdande, och i den mekaniska potensen
materien, hvarföre båda kunna anses såsom under egna
betinganden stående former.

Totalbegreppet af dessa tre grundformer beteknar en
fullkomlig organism och alla tre ingripa i hvarje företeelse, som

2) Olika författare hafva på olika sätt bestämt skilnaden mellan Lif och
materia. Om vi tänka oss materien (den Oorganiska naturen) s&som en i sig
lifägande princip i fnll passivitet, d. v. s. det negativa Lifvet, hvilket för vår
sinnliga fattning ännu icke framträdt under lifsform, såsom aktif princip eller
positift lif; så torde man i en populär afhandling som denna kunna bruka ordet
materia i motsats till ordet lif. För menniskan såsom fornuftsvarelse måste
hvart och ett naturväsen till och med hennes eget, vara till blott genom det
begrepp, som hon faster dervid. Men begrepp (tanke) är något, som går utom
detta väsen; och sjelfva förmågan att med sinnesverktygen förnimma eller
uppfatta nämda väsen (vare sig ett främmande eller hennes eget), detta allt ar
något annat än hvad samma väsen är, såsom skildt ifrån allt begrepp eller
tanke inom oss. Ar nu begrepp (förnimmande, uppfattning, tanke) annat än
väsendet utom begreppet, så måste begrepp vara uttryck af Lif (det sig sjelf
bestammande d. v. s. Gudomen)j emedan detta är det enda, tom kan ingripa i allt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:03:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lphsamlarb/3/0450.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free