Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gymnastikens allmänna grunder - 2. Pedagogiska gymnastikens grunder - 2. Begreppet om pedagogisk gymnastik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
484
tände rigtas åt någon viss del af kroppen; ty vanligtvis vill
enhvar hälst göra, det han kan bäst göra, emedan detta är
honom lättast; men på detta sätt blefve all gymnastik ensidig,
och hvarje rörelse endast beroende af elevens godtycke, eller
ock, såsom ännu oftare sker, ett ämne för gymnastiklärarens
skryt och den okunniges beundran *).
Hvar och en konstnär, liksom den, hvilken har ett yrke,
som fordrar större teknisk färdighet, behöfver ständig öfning
deri, om han icke skall förlora sin engång vunna kroppsliga
säkerhet; och denna öfning är således äfven en gymnastisk
uppfostran, fastän ensidigt rigtad till ett visst föremål, då den
pedagogiska gymnastiken deremot måste vara allsidig, således
icke syfta till en uteslutande konstfärdighet.
Vi hafva i föregående stycket sagt, att den pedagogiska
gymnastikens syfte är att lära menniskan sätta sin kropp
under sin vilja. I sextonde stycket af första afdelningen är
yttradt, att vüjan är en, antingen mera dunkel eller redig
sjelfförnimmelse. Den senare utgörer den sanna viljan;
således kan här icke vara fråga om en vilja, som sträcker sig
utöfver möjlighetens gräns; ty den är ett oförnuft, och blifver
i en högre grad: vildhet eller galenskap. Muskelsferen och
tyngdlagarna bestämma rörelsernas gränsor. En förnuftsvarelse
bör icke’sträcka sin vilja öfver sin verkliga förmåga, då sjelfva
djuren genom blotta instinkten hejda sina företag efter deras
kropps lagar. Vi hafva således engång för alla bestämt, att
hvarje rörelse måste bero af menniskoorganismen; och hvad
som går utom denna, är ett narrspel, lika onyttigt som vådligt.
Då nu ingen menniskokropp finnes, som icke behöfver
rörelse, och hvarje kroppsdel, i mon af dess omfång, natur
och betydenhet i organismen, fordrar sin lott i detta
förva-ringsmedel för helsan, så blir den obetydligaste öfning lika
4) Många föräldrar väflta, att deras bara skola lara sig utmärkta konster
genom gymnastik; men de bedraga sig, om de tro att den ratte Gymnasten
bildar jonglörer. Må de betrakta sina förut klenvexta eller klumpvexta
älsklingar, och verkningen, af en rätt gymnastisk behandling, skola de finna i de
nnga kropparnes harmoniska utbildning. Om hvardagligt umgänge med barnen
hindrar föräldrar och syskon alt se den gradvis tilltagande liflighet och
själskraft, som de förre medelst gymnastik erhålla, skola dock andra, som mera
s&Uan ae dem, erkänna dessa framsteg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
