Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Ernst Renan af V. L.
- Citat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ernest Renan.
Med Ernest Renans död har en bland
Europas förnämste fritänkare gått ur
tiden. Och öfver hans graf ljuda nu smädelser
och loford. Cornely skrifver i »Gaulois»,
att Renan öppnat »skåpet med de farliga
gifterna», att han varit »en piska för sin
tid» och »den mest lysande pch mest
farliga af alla patenterade sedeförderfvare
i Frankrike». Le Monde kallar honom
för »en affälling från sanningen», och Paul
de Cassagnac utbreder sig öfver, huruledes
»han icke kunnat göra allt det onda han
gerna velat, emedan han icke var så
populär som Voltaire och Rousseau». L’Univers
förklarar, att »med undantag af några
landskapsbeskrifningar är han oläsbar» och
att hans böcker utgöra »ett tråkigt och
illaluktande sammelsurium», och af påfven
har han bevärdigats med titeln »den franske
hädaren».
Han var kanske Frankrikes störste son
i detta århundrade — en länk mellan
tvenne tidsåldrar, en som är död och en
som håller på att födas. En
Pariserkorrespondent skrifver med rätta, att »den
franska literaturen ej sedan Victor Hugo, kanske
icke under hela århundradet lidit en så
stor förlust som genom Renans död och
att han i efterverldens ögon kommer att
representera och sammanfatta nästan hela
generationens anda». Såsom så många
andra förföljde fritänkare, hade han i
ungdomen varit en ifrig kristen och ämnade
bli prest, men under studium af
kristendomens historia och kristendomens lära,
förlorade han tron och började tvifla, men
stannade vid deismen. Och såsom deist
har han blifvit lika mycket kritiserad af
den nyare tidens fritänkare som af
kristendomens ortodoxe teologer.
Hans mest kända arbete är »Jesu lif»,
som i Frankrike utgått i 28 upplagor och
som redan 1863 öfversattes på vårt språk.
»Denna med lysande talang utförda
lefnadsskildring har kanske mer än någon
annan bok i vårt sekel bidragit till att i
vidsträckta kretsar undergräfva tron på
kristendomen», skrifver Svenska
Morgonbladet. »Jesu lif» är en historisk roman
och i vetenskapligt värde vida underlägsen
Strauss’ allvarliga historiska studie. Renans
Jesubild är ett fantasifoster lika mycket som
Johannes logos. Men såsom ett försök att
på ett naturligt sätt förklara kristendomens
legender har detta arbete med all sin
lyriska romantik dock säkerligen utöfvat ett
stort inflytande.
Sedan han redan vid 25 års ålder
prisbelönats af Franska institutet för ett par
afhandlingar och derefter företagit resor till
Italien, Syrien och Palestina, blef han
utnämnd till professor i orientaliska språk
vid College de France. Men kättaren
suspenderades snart derifrån, och sedan
han utgifvit »Jesu lif», blef han formligen
afsatt. Nu kom en tid af stor fattigdom
och mycket bekymmer, tills han efter
kejsardömets fall (1870) fick tillbaka sin
professorsstol. 1870 blef han medlem af franska
akademin och 1883 chef för Collége de
France. Han var en framstående filolog och
historieskrifvare och en fulländad mästare i
språkets behandling. Hans arbete om
Averroës och Averroismen (1852) är en
värdefull och lärd afhandling om det
europeiska fritänkeriets tidigare historia.
Som menniska var han högsinnad och
fördragsam, inlät sig aldrig i personlig
polemik och svarade aldrig på någon af de
många skändliga beskyllningar, söm gång
på gång utslungades mot honom af
fanatiska och fariseiska motståndare. Han dog
lycklig såsom han lefvat, i en ålder af
sextionio år. Ingen prest fick komma in till
honom i hans sista stunder. Han
begrafdes under stora högtidligheter på statens
bekostnad. Framför katafalken låg ett
verkligt berg af kransar och palmer.
V. L.
Var vaken; var tålig; arbeta flitigt; passa pä tillfällen; var
rättskafferis; hoppas det bästa! W. Mathews.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 16:06:22 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lucifer/1893/0052.html
