Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Själslifvets hemligheter och den nyaste vetenskapliga forskningen af A. F. Åkerberg - Citat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
själ och kropp såsom tvänne på ett yttre sätt
sammanfogade beståndsdelar af
menniskan, som af den materialistiska
åskådning, hvilken menar sig bringa enhet i
uppfattningen af menniskan genom att
helt enkelt bortförklara hela den
andliga sidan af hennes väsende eller
härleda densamma från den kroppsliga.
Tron på ett tillkommande lif är
nödvändig för utvecklingen af menniskans
högsta anlag, nödvändig för att göra
detta lifvet värdt att lefva. Allt hvad
som är störst och bäst hos oss kommer
ej till mognad under ett lif. Hvartill
skulle det då tjena att arbeta på dess
utveckling, om »detta lifvet är det enda
lif, vi hafva». Äfven det ädlaste träd
gör man sig ej mödan att odla, om
ingen utsigt finnes, att det skall blomma
och bära frukt. Mensklighetens lif och
utveckling — stordåden i den menskliga
odlingens tjenst så väl som de obemärkta
ädla sträfvandena och uppoffringarna —
kunna ej förstås, om den enskildes lif
är blott en osjälfständig bråkdel af
slägtets och ytterst blott afser att främja
de sista generationernas jordiska lycka.
Utan att menniskan känner, att hon har
sitt ändamål i sig själf och dermed
äfven att hvarje menniska har sitt
ändamål i sig sjelf, är ali kärlek till
menniskor en obegriplig själfmotsägelse.
— Ingen, som verkligt älskar någon
menniska, kan vara tillfredsstäld med
någonting mindre än ett evigt lif.
Tviflet på ett sådant verkar förslöande,
nedtryckande och dödande såväl på all
människans sträfvan att utveckla sin
egen andliga personlighet, som på alla
sympatiska känslor, och i och med det
samma afskär det lifsnerven på hela
den menskliga utvecklingen. Men
vetenskapen har vederlagt odödlighetstron,
säga många i våra dagar.
Fins det verkligen en sådan
motsägelse mellan våra djupaste andliga
behof och den faktiska verkligheten? Den
nutida psykiska forskningen visar, att
så icke är förhållandet. Hon nedslår
de vetenskapliga hypoteser, som gifvit
stöd åt den materialistiska
verldsåskådningen. Hon undanrödjer de förmenta
vetenskapliga hindren och stötestenarne
för tron, hoppet och kärleken. Deri
ligger denna forsknings omätliga
praktiska betydelse.
![]() |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>