- Project Runeberg -  Lucifer : Arbetarekalender/Ljusbringaren / 1893 /
54

(1891)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Socialismen och landtarbetarne af F. V. Thorsson - Citat

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

par får och 10 lass torf. På denna usla
lön skall familjer på ända till 10 och 12
personer existera. Att räkna ut hur det
skall hinna till måste man öfverlemna åt
godsegarne, jag åtminstone är dertill
oförmögen.

Om landtarbetarne under sådana
förhållanden icke ega någon stark organisation,
så är orsaken därtill den hänsynslösa
förföljelse, godsegarne sätta i scen mot hvarje
proletär, som vågar resa på sin nacke och
protestera mot förtrycket. Sådant hindrar
naturligtvis den öppna agitationen. Och
godsegarne har lika liflig förbindelse
sinsemellan som industriegarne, derom vittnar
prickningarne i statslafvarnes betyg. En
statkarl, som vid ett gods erhållit afsked
för strejk eller dylikt, behöfver ej besvära
sig att söka plats vid något annat gods;
hans öde är gifvet: stämpeln är på ett
eller annat sätt satt i hans betyg, och han
får gå. Det finnes många gods, der
arbetarna äro förbjudna att bevista ett möte;

Trots detta tyranni har den socialistiska
agitationen slagit djupa rötter. Vårt arbete
har icke varit förgäfves, derom vittnar den
tillslutning våra maj demonstrationer röna
från landsbygden. Här och der bildas
också en fackförening eller en politisk klubb,
som verkar i socialismens tjenst genom att
sprida våra pressalster. Dag för dag vinna
våra idéer teräng. Då jag för 3 år sedan
var ute och agiterade, var det ej så få
statslafvar, som i sin enfald hångrinade åt
hvad som sades. Under det gångna året
har ej så få »rekvisitioner» på talare från
landsbygden utgått; allt talar för att de
slumrande massorna börja vakna, till
medvetande om sin ställning. Under den tid
jag i år varit ute på agitation, har jag ej
på något ställe hvarken i Skåne, Blekinge
eller Småland blifvit illa emottagen af
arbetarne; deremot ha herrarne eller deras
drängar uppträdt brutalt vid möten och på
alla sätt sökt lägga hinder i vägen för
deras hållande. På alla upptänkliga sätt
kringskäres församlingsrätten,
ordningsstadgar hopknådas i kommunalstämmorna, och
de tjenstvilliga landshöfdingeembetena
sanktionera dem. Genom en dylik stadga blef
en landtbrukare i Tjustorp, Kristianstads län,
åtalad derför att han upplåtit plats för ett
föredrag, utan att derom först fråga
kommunalordföranden. Lyckligtvis hade
»rättvisan» denna gång, en annan uppfattning
— och frikände den tilltalade.

Våra godsegare darra vid tanken på
dessa idéer och derför tillgripa de alla
medel för att medan tid är krafsa så många
kastanier ur elden som möjligt. Reaktionen
slipar sina vapen till den förestående
kampen; må vi också göra detsamma. Då
denna kalender hufvudsakligast träffar
arbetare, vill jag rikta en allvarlig uppmaning
till dem, att genom förenade ansträngningar
åstadkomma en jemn agitation på
landsbygden. Utan att dessa proletärer äro
medvetna om organisationens kraft, blir det
troligen aldrig möjligt för städernas
organiserade arbetare att skafta sig en bättre
utkomst; så länge existens vilkoren äro så låga
på landsbygden som nu skall en jemn ström
af arbetskraft från landet i betydlig grad
bidraga att öka den förut befintliga
reservarmé, som förut finnes samt derigenom
nedpressa lönerna. Det är således i de förut
organiserade arbetarnes eget välförstådda
intresse att föra en intensif agitation på
landsbygden. Ty utan särskild uppryckning
dröjer det annars länge innan dessa
utsvultna och förslafvade menniskor resa sig
mot sina förtryckare. Må vi enigt gå till
strids för ett bättre samhällsskick, och
framför allt ej glömma våra pligter mot våra
bröder på landet. De skola vara oss
tacksamma för den brodershand vi räckt åt
dem, och en gång vedergälla de oss med
sin hjelp, derom är jag öfvertygad, och
derför slutar jag med:

Lefve organisationen!

                                                                                F. V. Thorsson.


De som törsta efter sjelfständighet måste dricka ur motgångens
bägare.
                        Tupper.

Folket hafva blott dd missbrukat friheten, när hon blifvit beröfvad,
men icke dä hon vardt dem gifven.
                        Börne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:06:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lucifer/1893/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free