Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hurra! för Jesus. Ett utkast av Hinke Bergegren - Citat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åt dom, dom ska ringa i körkorna, så dom
i hela världen får veta, att Jesus har
kommi tillbaka».
Pastorn, som begrep hur det stod till,
lirkade vänligt med honom och lofvade,
att det skulle ringa hela den dagen.
»Guds frid vare med er», hälsade den
vansinnige, då han gick.
Det var på kyrkogården han väntade,
timma efter timma. Efter besöket hos
presten hade han uppsökt borgmästarn,
polisen samt gjort en titt till telegrafen, där
de skulle telegrafera till kungen. Förgäfves
väntade han nu att tå höra kyrkoklockorna.
Och ju längre det led, ju ursinnigare vart
han. Till slut rasade han, till fröjd och
gamman för det unga slägte, som kälkåkte
i kyrkogårdsbacken. De slogo ring om
honom. Han talade till dem, den ena
stunden skrikande som en drucken, den andra
lugnt och kärleksfullt trots deras nojs.
»Men ni behöfver inte vara rädda för
mej, inte, för dom ska brinna i svafvel och
eld. Men himlen ä för alla som inte
kommi i satans garn. Och liksom när en kung
ä dö, dom ringer i körkorna, så ska dom
göra nu, och hålla körkogårdarna rena, så
ska jag väcka dom döa, för jag ä Jesus,
ser ni.»
»Hur-ra! för Jesus», var det en pys som
ropade, kastade sig på sin kälke och for i
väg. Och i detsamma kom det, ljublande,
hånande, gallskrikande från tiotals unga
strupar: »Hur-ra-a-a! för Jesus».
Långt utför backen genljöd det från alla
kälkar: Hur-ra-aa! för Jesus^
Den vansinnige själf stämde i.
Då närmade sig honom två civilklädda
konstaplar, artigt och ödmjukt, med
hälsning från kungen, att han väntade ett
besök. Det stod en vagn i hörnet därborta,
om han behagade åka strax.
»Ja visst», röt han och gick dit med
stolta, en gud värdiga steg och med sin
bibel under armen och satte sig upp
bredvid sina ödmjuka tjänare.
Så bar det af — med Jesus och hans
heliga skrift — till dårhuset.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
