Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Själens sjelfständiga tillvaro nu och hädanefter, i ljuset af den nutida psykiska forskningen af A. F. Åkerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
liknande tillstånd erinra sig, visa till fullo,
att hos menniskan finnas förnimmelser och
föreställningar, som i hennes vanliga
medvetenhetstillstånd äro likasom undangömda,
men som dock måste på något för henne
sjelf okändt sätt vara medvetna. “Det
medvetande, i hvilket vi vanligen lefva“, säger
F. W. H. Myers, “är icke det enda
medvetande, som existerar i samband med vår
organism. Vårt vanliga eller empiriska
medvetande torde bestå blott af ett urval från
en mängd tankar och sensationer, af hvilka
åtminstone några äro lika medvetna som
de, hvilka vi erfarenhetsmässigt känna.“
Gränslinien, som skiljer vårt s. k. normala
medvetande (dagsmedvetandet) från det dolda
medvetandet är emellertid rörlig; i vissa
abnorma tillstånd träda en del annars både
för oss sjelfva och andra förborgade
förnimmelser ofvan om denna gränslinie
(medvetandets tröskel). Här ha vi sålunda hos
samma subjekt tvänne medvetanden. Ja man
kan i viss mening här tala om tvänne
personligheter; ty hvad som konstituerar
personlighetsmedvetandet är just den
erinringens tråd, som sammanlänkar de olika
momenten deraf, och dagsmedvetandet och
medvetandet under tröskeln ha, som sagdt,
olika erinringsserier. Men
dagsmedvetandet har, anmärker Myers, intet annat
företräde framför det andra än att det bäst
motsvarar det vanliga lifvets behof.
Benämningen “sekundär personlighet“ har
egentligen intet skäl för sig. Vårt jag
manifesterar sig genom vår kroppsliga organism,
men en del deraf förblifver alltid
omanifesterad eller likasom i reserv.
Mr Myers uttrycker detta genom följande
liknelse: “Den spelande kan icke uttrycka
alla sina tankar på instrumentet, och
instrumentet är icke så inrättadt, att alla dess
tangenter kunna ljuda på en gång.“
Benämningen “sekundär personlighet“ är
olämplig ej blott därför, att hon betecknar
en i verkligheten ej befintlig ursprunglighet
och sjelfständighet hos det normala
medvetandet gent emot det dolda själslifvet,
utan äfven derför, att hon förutsätter, att
hos den menskliga individen skulle finnas
blott tvänne medvetenhetstillstånd, tvänne
“jag“ — det ena ofvan, det andra nedan
om det normala medvetandets tröskel. Men
den nyaste forskningen har till fullo
ådagalagt tillvaron af flere olika, i olika skeden
af hypnotisk sömn framträdande
medvetenhetstillstånd. Tre sådana konstaterades af
en af det engelska psykiska samfundets mest
framstående forskare, den för några år
sedan aflidne mr Gurney. Angående de
modifikationer af erinringsförmågan, som olika
stadier af hypnotisk sömn förete, gjorde han
följande rön: Man samtalar om någonting
med en i första stadiet af sådan sömn (A)
försatt person. Derefter bringas han till
ett tillstånd af djupare sömn (B). Man
försöker fortsätta samtalet men finner, att han
ingenting minnes deraf, ja icke ens minnes
att man talat med honom. Man ställer till
honom en ny fråga och beder honom komma
ihåg den. Derefter återför man honom till
tillståndet A. Han kan icke erinra sig,
hvad man sade honom, då han befann sig i
tillståndet B.; men han fortsätter det
samtal, som börjades då han förra gången var
i tillståndet A. Ånyo förd till tillståndet B.,
erinrar han sig åter, hvad man sade honom,
då han förra gången var der, men har glömt
allt hvad man sade honom i tillståndet A.
När han blifvit väckt, kommer han
ingenting i håg af hvad som passerat, vare sig
i tillståndet A eller i tillståndet B.[1] Dr
Herbert Mayo har konstaterat ett fall af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
