Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Själens sjelfständiga tillvaro nu och hädanefter, i ljuset af den nutida psykiska forskningen af A. F. Åkerberg - Citat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samhällets gemensamma angelägenhet. Till de
nutida samhällsförbättrare, hvilka bränmärka
såsom sjelfviskt sträfvandet att bevisa att
det gifves ett lif bortom grafven, ställer
mr Myers en fråga, som det blifver
kinkigt nog för dem att besvara, nämligen:
hvarför är det menniskovänligt att för
menniskoslägtet önska den mindre välsignelsen
(en kortvarig lycksalighet på jorden) men
sjelfviskt att önska den större (en evig
lycksalighet)?[1]
När man blott håller sig till ytan af det
menskliga själslifvet, kan det nog se ut, som
om själen blott vore en funktion af
hjernan och menniskan blott en sammansättning
af materiella atomer hvilken med dessas
upplösning måste upphöra att existera såsom
individ; men går man ut på djupet
försvinner detta sken fullständigt. Den psykiska
forskningen gifver derför ett mäktigt stöd
åt den kraftiga individualitetskänsla, utan
hvilken intet verkligt stort ernås.
Att likväl denna forskning för så många
ter sig såsom ett sysslande med för
menniskan främmande och aflägsna saker, är
blott en ny illustration till den gamla
sanningen, att ingen kunskap är så svår som
den att känna sig sjelf.
 |
Sina gärningars frukt
får enhvar;
säll den, som gärna godt gör;
Min rikedom
räkte ej till mer
än en säng, i sanden bäddad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
