Lucifer : Arbetarekalender/Ljusbringaren / 1894 / 46 (1891) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En social krönika fin de siècle. II. af Pehr Erikson - Citat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

folkens blod i strömmar. Och från hem
och härd och teg höres tusenstämmig
jämmer, vånda och kvidan. Ragnarök är
nära . . .!

Och i rymden hör jag Ahasverus
skärande, ihåliga stämma:

”Så stöta folken hop till blodigt möte . . . — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — Här förs en strid, men ej mot maktens gud — Han dyrkas öfverallt hvar än jag vandre — nej, fäjden gäller: värna egen hud, kan du ej taga huden af de andre. Det är de byten, du, hvarom man strider — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — Här kämpas här mot här och man mot man, de svage slaktas eller varda slafvar, de skönsta landen äro jättegrafvar för folk som sköflat och förödt hvarann.”[1]

Men ur detta kaotiska jordegehenna ser
jag nya skaror, legion på legion, resa sig
och samlas till strid och seger för frihet,
jämlikhet och broderskap under det
blodröda banér, under anförande af den
moderne Prometeus, som slitit sina tusenåra
fjättrar och dödat den kött- och
hjärtblodsfråssande gamen.

Se där: Nu står han uppå fjällets
branter. Han rycker »spillrorna af arken ur
jökelisen loss

Och samlar dem till ett gigantiskt bloss och ilar så för bärgets trappa neder med hjälpens fackla och förstörelsens, med vredens eld, förtryckare, till eder, till de förtryckta bönhörelsens».[2]

En god man mäktar dig hedrad med sin hyllning göra.

Osvikligare vän du aldrig finner än mycket mannavett.

Hans hjärta blöder, som bedja skall hvarje mål om maten.

        Låt aldrig
        elak man
höra hvad hårdt dig händt;
        ty aldrig du får
        af elak man
tack för ditt hjärtas tillit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>