Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Makten från socialistisk ståndpunkt. En orientering af G. H:son-Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
centralmyndighet. Vid utöfvandet af deras ringa
befogenheter komme de i direkt beröring med
sina omedelbara uppdragsgifvare. Endast
genom en sådan decentralisation i små
ekonomiska grupper kan man förhindra, att de
möjligen ifrågakommande tjänstemännen
bland samhällsgruppernas befullmäktigade bli
byråkrater, tyranner och utsugare.
Ett dylikt system af hushållskommuner
eller fria associationer kunna lätt
åskådliggöras i fall man utgår från de modärna
aktiebolagen och tänker sig dessa underkastade
en omorganisation eller rad af
förändringar. Nämligen för det första, att arbetarne
vore tillika aktieegarna och i besittning af
alla deras rättigheter; därigenom skulle
framför allt arbetslön, dividend (profit) och
ränta sammansmälta till ett odelbart helt:
å ena sidan arbetsinkomster (lönerna), å den
andra egendomsräntor (profit, jord- och
utlåningsränta). Eller slutligen, för att tala
marxistiskt, värde och mervärde voro såsom
särskilda inkomster försvunna och den
samtliga arbetsafkastningen intoge deras plats.
En ränteinkomst utan arbete funnes icke
mer. Äfvenså vore det sociala beroendet
undanröjdt och det industriella slafveriet
upphäfdt. De ekonomiska monarkierna
(entreprenörhushållningarna) skulle vara ersatta med
ekonomiska republiker (fria,
arbetarassociationer). Men dessa associationer skulle icke,
såsom de nuvarande entreprenörerna, ha
någon eganderätt med andras uteslutande.
Utan i kraft af skyldigheten att upptaga
nya medlemmar såsom likberättigade vore,
om man så vill, samhällets eganderätt eller
bättre produktionsmedlens och jordens
herrelöshet bevarad.
Den så kallade kapitalistiska utsugningen
är ju endast möjlig på grund af den
beståndsdel i eganderätten, som jag har
betecknat som rätt till andras uteslutande.
Den, som icke förgäter det, fattar med ens
betydelsen af upptagningsskyldigheten. Det
fria utbytet af likvärdiga produkter mellan
de enskilda associationerna genom
förmedling af pängar, eller kredit kan aldrig bli
orsaken till ett orättvist tillskansande. Men
däremot skulle de oundvikliga
prissvängningarna ha till följd en äfven i
enskildheterna öfverskådlig själfreglering af
produktionen och konsumtionen. Hvar och en
skulle producera, hvad han behagade och
göra bruk af sin produkt, såsom han funne
för godt. Det vill säga, att han skulle sluta
sig till den hushållskommun, som tilltalade
honom. Men just denna frihet skulle vara
till fördel för alla enskilda, följaktligen äfven
för det så kallade hela. Ty egennyttan —
(icke den till andras förfång och skada sig
riktande egoismen, utan den rättvisa och
ändå oskyldiga egennyttan) — skulle i
genomsnitt värka så, att man producerade de
varor, hvilka bäst kunna värderas. Men det
vore just sådana, hvaraf andra människor
äro i behof och hvilka därför äro benägna
att köpa dem. Denna själfregleringsidé har
några släktdrag med manchesterteorien.
Konkurensens frihet är i princip häfdad och
det är endast olikheten i
konkurrensvilkoren, som är utgallrad med
undanrödjandet af de om plundring erinrande
beståndsdelarna i eganderätten.
Under en så beskaffad egendomsordning
som den nyss skisserade är 1:o) friheten
bevarad; 2:o) utpressningen hvarken inom
en grupp eller mellan grupperna möjlig,
enär a) hvarje hushållskommun hushållar
socialistiskt, b) den ena gruppens präjning
genom den andra kan för den skull icke
ifrågakomma, då ingen grupp eger befogenhet
att utesluta; gruppen med mindre
inkomster per hufvud skulle utöfva en svagare,
den med större en starkare dragningskraft
och såmedelst i sin början förkväfva hvarje
orättvis olikhet.
Häremot kunde bland andra den
invändningen göras, att under sådana förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
