Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Makten från socialistisk ståndpunkt. En orientering af G. H:son-Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
saknade man all garanti för inkomsternas
likformighet. Alldeles riktigt! Men det är
ej häller annorlunda möjligt, utan att
förneka frihet och rättvisa. Och utan att
antingen rubba jämvikten mellan produktion
och konsumtion eller gifva den till pris åt
byråkraternas visdom och godtycke.
Afkastningen af mitt arbete tillhör mig och
det till på köpet för rättvisans egen skull.
Om det marxistiska »samhället» eller om
en kommunistiskt sinnad avtonom individ
"tager den hel eller delvis i anspråk, så,
plundrar man mig, hvartill man ofta nog kan
ha makten, under vissa omständigheter
äfven den s. k. lagliga rätten, såsom
exempelvis nutidens utsugarmakt, men som man,
aldrig med framgång skall kunna göra
gällande ur rättvisans synpunkt. Den för
denna uppfattning nödvändiga förutsättning,
uppfyld i Dührings ock Hertzkas system,
består framför allt i en organisation, i följd
hvaraf det står en hvar öppet att
kostnadsfritt nyttja på lika vilkor realkapitalet, d. v.
s. produktionsmedlen och uttryckligen jorden.
Eljes, skulle t. ex. arbetsafkastningen på
bättre jord vara orättvist högre än på sämre.
Men lika inkomster skulle endast vara
möjligt på så vis att man i »samhällets» namn
stal ifrån den, som prodiacerade mer, en
del af hans arbetsafkastning för att gifva
en annan, som arbetade mindre, den.
Inkomsternas likformighet, såväl som den
anarkistiska kommunismens »fria njutningsrätt» .
skulle göra hvars och ens inkomst
oberoende af hans värksamhet. Men då man
nu likväl måste arbeta, så måste man
antingen förlita sig på den statskommunistiska
»pliktkänslan» eller taga sin tillflykt till
polisartadt arbetstvång eller slutligen vara;
af den åsikten, att människorna arbeta för
sitt nöje.
I alla händelser skulle exempelvis i en
hushållskommun af kvicksilfverbergvärk i
medeltal uppbäras mer per hufvud, än i
en annan angenämare och mindre
hälsofarlig branch, t. ex. inom bokbinderiet,
frånsedt en olika lång arbetstid. Men ingen,
och äfven ingen bokbindare, kunde däröfver
beklaga sig, då han ju när som hälst kunde
öfvergå till en kommun af
kvicksilfverarbetare och erhåller då den högre afkastningen,
i fall han har lust att förrätta detta
obehagligare och farligare arbete!
Följaktligen ligger deri absolut ingen
orättvisa. Men mer än så: för det tekniska och
kulturella framstegets ändamål är det t. o.
m. af behofvet, det afkastningen är så
mycket högre, ju obehagligare och
hälsovidrigare arbete är, på det att de
ifrågavarande arbetaregrupperna först må sättas
i tillfälle att genom införande af tekniska
förbättringar göra arbetet angenämare och
mindre farligt. Under det att i dag ett
arbete i allmänhet taget inbringar mindre,
ju oangenämare det är (frånsedt enstaka
undantag), så skulle i detta system saken
ställa sig omvändt i enlighet med rättvisan.
Men stor skillnad skulle icke i något fall
visa sig, och vidare skulle dessa
differenser ha tendensen att utjämnas mer och mer,
just för den skull att de högre ränterande
oangenäma arbetena i följd af industriella
förbättringar mer och mer skulle förlora det
obehagliga och farliga arbetet. Men
framför allt kunde ingen beklaga sig, då ju alla
hushållskommunerna stå öppna för en och
hvar, och man blir i hvar och en af dem
egare af värdet af sina arbetsprodukter.
Men huru skall nu växelvärkan mellan
produktionen och konsumtionen regleras?
Vore dertill icke en centralmyndighet
nödvändig, som i enlighet med behofvet
anvisar arbetskrafterna den eller den
branchen; en myndighet, som t. ex. vid fall af
stegring af ett behof efter en vara förökar,
i motsatt fall minskar antalet producenter?
Nej! Ty just vid förutsättning af
fullkomlig frihet och särskilt absolut frihet vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>