Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Makten från socialistisk ståndpunkt. En orientering af G. H:son-Holmberg
- Citat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kommunistgrupp följande: vill du (eller vilja
ni) konsumera mer eller mindre, än du
producerat? Svarar han oss: mindre, så ger
jag honom att begrunda, att i hvilken
samhällsordning som hälst helt säkert ingen
skall hindra honom att gifva eller skänka
bort. Men svarar han oss: »mer», så vore
han — genomskådad. Svarar han
hvarken mer eller mindre, utan precis så
mycket som jag (efter värdet) producerat, så —
vore han just ingen kommunist mer, utan
i det väsentliga öfverens med Dühring och
Hertzka. — Frågan om försörjning af till
arbete oförmögna o. s. v. kunde på olika
sätt lösas. Bäst och enklast genom fria,
på ömsesidighet grundade
försäkringssällskap.
*
För att förbättra arbetarnes läge inom de
bestående förhållandenas ram äro logiskt
två hufvudvägar tänkbara. Antingen skydd
under statens hägn eller det egna skyddet
i fria föreningar. Om man tager i
betraktande, att det väsentligen är staten, som
främjar utsugningen, ja, i själfva värket öfver
hufvud taget gör utpressningen först möjlig,
all den stund han med våld uppehåller den
s. k. eganderätten, som visserligen icke i och
för sig är »stöld», men väl för till en den
egentliga stölden jämförlig plundring af
arbetarne, så är det underligt, reflekterar dr
Friedlaender, att se just denna stat,
upphofsmannen till rofvet och inbegreppet
af slafveriet, spela rollen af beskyddare af
de utplundrade och lönslafvarnes befriare.
Staten vidmakthåller utprässningen med hjälp
af autoritärt våld. Samma stat söker sedan
afvända de yttersta konsekvenserna af den i
principen bibehållna träldomen och
lönslafveriet genom nya ingrepp, genom
olycksfalls-, ålderdoms-, ränte-, fabriks- och
timlagar. Denna inskränkning af ett tvång
med hjälp af ett annat tvång kan dock
alltid betraktas som ett återhållande medel
Det värsta är, att det konsekventa
fullföljandet af denna riktning måste leda till
stärkandet af statsauktoriteten, ja, slutligen
föra till fullständig statssocialism.
Förslöandet af frihetskänslan på samma gång
massan beredes lindringar, — det är ju en
från det gamla Roms Cäsartid välbekant
regel för den förtryckande makten. Panem
et Circenses — bröd och fäktarspel! Hvad
kommer frihet, oafhängighet och
människovärde oss vid!
»Arbetareskyddet» erinrar mycket om det
gamla Roms »slafskydd», ja, om man så vill,
djurskyddet. Frie män skulle
uppenbarligen icke behöfva något »skydd».
Arbetarnes vana att låta sig »skyddas» af staten,
medan de utsugas af samma myndighet och
af den likaledes af byråkrater, polis och af
staten öfver hufvud protegerade
kapitalistklassen måste med absolut nödvändighet
ha till följd förslöandet af hvarje
frihetsträngtan och därmed hämmandet af
mänsklighetens framåtskridande.
*
Med denna Friedlaenders reflexion säga
vi, läsaren och nedskrifvaren, honom farväl,
och måhända mötas vi i ett gemensamt
tack för den undervisning han genom sin
framställning af samtidens tre viktigaste
sociala strömningar här gifvit oss.
Makt sin och myndighet vet klok karl att kufva.
Förtro dig till en, icke till två; verlden vet, hvad tre veta!
Sällan liggande ulf ett lårben får, eller sofvande man seger.
En man varder kunnig af mäns samtal, men folkskygg fånig varder.
Yfs lagom af kvickhet, så länge du sjelf får ofrågad i torr drägt dröna.
Bättre börda bär ingen bort med sig än mycket mannavett.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 16:06:32 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lucifer/1894/0087.html
