Hemortsbekämpning under mörker fordrar för ändamålet särskilt konstruerade och utrustade flygplan, stora flygfält med bärkraftiga startbanor, omfattande och komplicerade markanläggningar i övrigt samt specialutbildad personal. — Hemortsbekämpning under dager är lättare att genomföra och mer resultatbringande än under mörker. — Man kan därför utgå ifrån att en eventuell angri- och minsvepning. Mot slutet av kriget tillkom en helt ny uppgift, nämligen bekämpning av fjärrvapen (med hastigheter mindre än ljudets). Flygstridskrafternas mångsidighet har varit påfallande. I detta hänseende kan sägas, att åsikterna under upprustningsperioden närmast före andra världskriget — nämligen att flyget skulle kunna ingripa allt efter läget mot praktiskt laget alla slag av mål till lands, till sjöss och i luften — besannats. I de närmast efterföljande avsnitten skall de ovan anförda uppgifterna närmare granskas, särskilt mot bakgrunden av en liten slats re-su rser. Hemortsbekämpning. 1 KRIG stormakter emellan har hemortsbe-kämpningen — liksom övriga bctvingelsemeto-der — hitintills varit tidsödande. Det är dock länkbart, att den tekniska utvecklingen — större flygplan, bomber och bomblaster; atombomber; bakteriebomber; radioaktiva ämnen; kraftigare sprängmedel; bättre riktmedel osv — för framtiden kan komma att medföra en förändring. Västmakternas hemortsbekämpning av Tyskland under andra världskriget resulterade enligt den officiella amerikanska undersökningsrapporten i att Tyskland var »dödligt sårat» redan före sluta ngreppet på marken vid årsskiftet 1944/45. Det har vidare framhållits från officiellt ryskt håll, att luftkriget var utomordentligt betydelsefullt för den för Sovjetunionen lyckliga utgången av kriget i öster. Från västmaktshåll har vidare framhållits, att förstöringen av de tyska industrierna och kommunikationerna utgjorde förutsättningen för den framgångsrika invasionen i väster. Beträffande Japan har en annan officiell amerikansk rap- 38