På krigsskådeplatsen i norra Frankrike förstörde allierade attackflygplan under en månads tid bl. a. 700 lokomotiv. Därigenom lamslogs järnvägstrafiken inom området. rera i skydd av eget jaktflyg. Attackflygets i jämförelse med andra stridsmedel enastående förmåga att på kort tid koncentreras till hotade områden — även från avlägsna baser — kan härvid få avgörande betydelse. Även om företag till sjöss genom en väl organiserad spaning kan upptäckas redan i ett tidigt skede, är det nämligen inte säkert, att försvararens sjöstridskrafter hinner samlas eller löpa ut och i tid ingripa. Attackflyget däremot kan — även om det är baserat för operationer inom relativt avlägsna områden — i regel snabbt komma till verkan; den oerhörda fartöverlägsenheten gentemot sjö-stridskrafter medför vidare, att attackflyget ulan svårighet kan sättas in mot de för tillfället viktigaste målen. 1 detta sammanhang må framhållas, att förstahandsmålet vid ett in-vasionsförelag alltid måste vara motståndarens invasionsfarkostcr. Försvararens sjöstridskrafter kan i regel inte nå dessa utan att först slå igenom den gördel av sjöstridskrafter, som måste förutsättas omge invasionsfloltan. Attackflyget är mera obundet av detta hinder och har sålunda större frihet i valet av mål. Mol bakgrunden av ovannämnda synpunkter avtecknar sig attackflyget som ett viktigt vapen mol mål till sjöss i del framtida kriget. I all synnerhet gäller detta i begränsade farvatten såsom Östersjön, Kattegatt och Skagerack. Fiendens jaktflyg kan visserligen förhindra eller försvåra attackflygels anfall, men under en till tiden utsträckt flotloperation kan den anfallande endast ordna kontinuerligt skydd med en ringa del av sin totala jaktstyrka, under del all den försvarande kan sätta in alla sina jaktflygplan som eskort åt attackflyget. Flygbasbekämpning. FLYGBASBEKÄMPNINGENS ÄNDAMÅL är främst all förstöra motståndarens flygplan pa 44