En av SAS:s DC-6:or — ännu försedd med All A-målning — mellanlandar på La Guardia under leveransflygningen Santa Monica—Stockholm. AB A börjar åter flyga. ABA-strejken hade avblåsts den 15 april efter att ha varat i nära fem månader och kostat bolaget omkring 7 miljoner kronor. Så här efteråt kan det kanske anses fullständigt onödigt att ha tagit denna dyrbara strejk, men bolagsledningen hade ingen möjlighet att gå med på arbetarsidans krav, vilka till en början var så högt uppskruvade, att bolaget skulle ha fått en merutgift per år pA 4,7 milj. kr. Inte ens de reviderade kraven, som skulle ha kostat 3,1 milj, per år, kunde accepteras. Efter strejken måste alla ABA-plan in på stor översyn — sammanlagt behövdes 25.000 arbetstimmar — och först den 28 april lyfte åter det första ABA-planet med passagerare. Det var liksom när ABA en gång startade den 2 juni 1924 Helsingfors, som fick premiärturen. Anslutningslinjen till Moskva åtcrinvigdes också den 28/4 liksom linjen Stockholm—Karlstad. Dagen därpå fick Visby SAS-ABA-förbindelse, och sedan kom i rask takt linjerna till Nizza, Warszawa, Göteborg, Malmö, Bryssel, Sundsvall, Luleå, London, Frankfurt, Genève, Bom, Brindisi, Athén, Istanbul, som fick förbindelse på nytt den 19 maj. Den 5 maj hade första DG-4:an satts in på linjen Stockholm—Köpenhamn—Paris—Lissabon och den 1(5 maj fick Tcheran åter svenskt flygfrämmande. Rekordartad atlanttrafik. Den skandinaviska atlantlrafiken fick en verklig rekordsommar 1948, särskilt sedan de snabba och bekväma DC-6:orna salts in. Un' der juli, augusti och september flög SAS nio lurer i veckan i vardera riktningen över Nordatlanten och två veckoturer över Sydatlanten. Till en början var det sju lurer till och från New York med DC-4 och två extra per vecka med DC-6, men sedan blev det ombytta roller mellan de två typerna. På sin 2-årsdag den 1 augusti 1918 kunde SAS registrera, att de skandinaviska bröderna gjort inte mindre än 1.220 flygningar över de två atlanterna och befordrat över 32.000 passagerare. Den 30 september 1918 hade SAS hunnit med 1.196 flygningar övei* Nordatlanten och 213 över Sydatlanten samt befordrat 33.454 resp. 6.614 passagerare över de två stora vattnen. Fraktmängderna var 271.109 resp. 73.986 kg och posten 236.450 resp. 27.924 kg. Sammanlagt hade SAS atlantplan flugit 10.786.000 km, (I. v. s. en sträcka motsvarande jorden runt vid ekvatorn 270 gånger eller Stockholm—månen och tillbaka 14 gånger. Atlantplanen hade varit i luften sammanlagt 33.279 timmar, vilket är delsamma som 3 år, 6 månader och 28 dagar. Så nog har de skandinaviska flygande 54