Ett år i luften : flygets årsbok / 1949 / 86 Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska flygvapnet. Av överste Bill Bergman - Flygvapnets utveckling i kort sammandrag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Även om Sverige låg i periferien för det flygmilitära skeendet 1939—45 kom det svenska flyget ofta i kontakt med krigets blodiga realitet. Under en betungande neutralitetsvakt fick ett antal svenska flygare sätta livet till på grund av beskjutning från krigförande makters flygplan. På den här bilden har två J 20-or ur den under kriget till Bulltofta förlagda Skånska flygflottiljen (F 10) »uppbringat» en amerikansk flygande fästning, som skadats under ett anfall mot Tyskland och som därefter sökt sig norrut mot svenskt område. F 10:s flygare kunde, vid enstaka tillfällen få mer än 20 sådana uppdrag pr dag och flottiljen låg i åratal i ständig larmberedskap.

Genom beslut av 1944—1946 års riksdagar
tillkom fr o m 1946 den ovan omnämnda sjunde
jaktflottiljen. 1942 års flygvapen i dess
slutgiltiga utformning kom således år 1947 att
omfatta: flygledning, fyra flygeskadrar, fem
flygbasområdesstaber, 17 flygflottiljer samt ett ökat
antal utbildningsanstalter och verkstäder m m.
Jfr tablå över flygvapnets organisation på sid 87.

Den svenska flygindustriens kapacitet var vid
krigsutbrottet mycket låg men ökade från 1911
avsevärt i omfång till följd av särskilda
riksdagsbeslut om s k ramavtal med svenska
flygplan- och flygmotorfabriker. Den första
helsvenska flygplankonstruktionen, Svenska
Aeroplanbolagets B 17, kom fram 1942 och
levererades i en för vära förhållanden stor serie. Sedan
följde flygförvaltningens egen
jaktplankonstruktion J 22, Aeroplanbolagets tvåmotoriga B 18,
J 21 och sedan J 21 R m fl. Inom landet
tillverkades också flygmotorer och
flygplanutrustning av olika slag och f n arbetar över ett
100-tal större och mindre företag med sådan
produktion. Motortillverkningen är naturligtvis av
särskilt intresse. Den hade liksom
flygindustrien i övrigt en obetydlig leveranskapacitet vid
krigsutbrottet. Sedermera har den svällt ut i
takt med flygplanfabrikationen och kan nu
betecknas som betydande. Tillverkningen sker i
huvudsak vid Svenska flygmotoraktiebolagets
fabriker och därtill anslutna företag.

Sedan flygvapnet bildades 1926 har det hittills haft fyra chefer: från vänster Karl A. B. Amundson (1926—31), Eric Virgin (1931—34), Torsten Friis (1934—42) och Bengt Nordenskiöld (från 1942).

Trots del starka tryck, under vilket
flygvapnets upprustning försiggått under krigsåren,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>