Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska flygvapnet. Av överste Bill Bergman - Flygvapnets utveckling i kort sammandrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I mitten på 1930-talet hopades politiska
orosmoln och världen började på nytt upprusta.
Krigsindustrierna utökades och flygtekniken
gick snabbt framåt. Under de yttre
händelsernas tryck beslöt 1936 års riksdag att också det
svenska flygvapnet skulle förstärkas avsevärt
under en 7-årsperiod. Flygkårerna ombildades
genom 1936 års försvarsordning till flygflottiljer
— tre helt nya sådana skulle uppsättas.
Personalen skulle utökas, materielen moderniseras
och en inhemsk flygindustri organiseras. Det
nya vapnets uppgifter blev självständiga
flygoperationer, medverkan i luftförsvaret samt viss
samverkan med armén och marinen. Den
sammanlagda personalstyrkan i fred för hela
vapnet bestämdes till bl a c:a 250 officerare, 175
underofficerare, c:a 1000 stamanställda, c:a 150
civilmilitärer och civilanställda samt omkring
2 300 värnpliktiga. En egen officersrekrytering
skapades. Organisationen skulle omfatta c:a
250 krigsflygplan, huvuddelen härav i krig
ingående i en »operativ» flygeskader. Det årliga
anslaget blev c:a 28 miljoner kronor.
Allteftersom det andra världskriget närmade sig
forcerades uppsättningen, men vid krigsutbrottet
1939 fattades ännu 2 flottiljer.
Med ledning av de första krigsårens
erfarenheter, som med ens öppnade blickarna hos
flertalet för flygstridskrafternas
verkningsmöjligheter och allmänna användbarhet, ökades
antalet flygflottiljer 1940—1941 successivt till 11,
vartill kom en flygbaskår i övre Norrland.
Genom 1942 års stora riksdagsbeslut i
försvarsfrågan höjdes siffran till 16, med möjlighet
öppen att i framtiden erhålla ytterligare en —
den »sjunde jaktflottiljen», Flygvapnet kom
därigenom att få en mer än tredubblad
fredsstyrka i förhållande till den i 1936 års
försvarsordning bestämda — allt vid
uppsättningsperiodens slut. Förutom krigsflygplan skulle
dessutom finnas några hundratal skol- och
övningsflygplan. Personalstyrkan avsågs att utökas till
c:a 780 officerare, 860 underofficerare, 4 400
stamanställda samt 5 400 värnpliktiga.
Årskostnaderna beräknades då till över 200 miljoner
kronor.
 |
| Per Albin Hansson besöker som försvarsminister 1925 Malmslätt. |
|
| Del självständiga svenska flygvapnets födelsedag firas på Malmslätt den 1 juli 1926. I bakgrunden Drontar och Albatrossar, dåtida spanings- och skolplan. |
|
| Vår första tunga bombflottilj avlämnas vid höst manövern 1938 till vår förste flygeskaderchef. |
|
| En vy från Ljungbyhed våren 1944. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
