Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopar - 2. Efter reformationen - 43. Canutus Hahn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
73
incapabla detta wärchet lyckeligen att förrätta, skulle antingen
skaffa höga öfwerhetens indulgents att få blifwa wid det
wahnlige eller skulle de taga sig Capellaner,” enligt biskopens bref
till prosten Schartov 9/5 1684. Detta allt oaktadt predikades
1684 och 1685 på flera ställen på danska, och det just i de
härader, der de aldraifrigaste uniformitetsbefordrare woro
prostar, nemligen Wemmenhögs, Luggude och Ingelstads.
Somliga ålades af sina patroner att predika på danska, flera äldre
prester funno det swårt att lära sig tala ett nytt språk, och
somlige höllo för betänkligt att predika på ett språk, som
folket icke förstod 49). Arenchil klagade 1684 att tre af pastorerna
i häradet predikade på danska; ehuru nämnde år ett nytt strängt
påbud om predikande på swenska af konungen utfärdades,
jemrade Schartov sig 1685 öfwer ”de Kullenske prester” såsom
warande alldeles inexcusable; i Ingelstads härad hölls 16814 af
pastor i Glemminge H. Barfod dansk likpredikan öfwer prosten
Olof Bertilsson i Löderup. I de andre häraderna wanns
måhända lika mycket eller mera med mindre bråk och fjesk,
eller ock passerade der åtskilligt oanmärkt, som af de strängaste
uniformitetsifrarne anmärktes och anmäldes i de rapporter, som
biskopen hwar sjette wecka önskade erhålla från prostarne. David
Arendtsson och N. Erman berömmas såsom de der med nit och
god framgång werkat för uniformitetens införande i Göinge
häraderne. 1684 war biskopen i allmänhet belåten med
presterna och yttrar, i bref till Lindschöld 13/11 s. å., sin önskan
”att de för sitt nit måtte få njuta den ädle kructus och
ehrgetlighet derutaf att få tionden i kärfwen på gamla sättet och
njuta tionde äfwen af adeln, på det att den förbannelse,
hwarmed profeten Malachias hotar i 3 kap. måtte afböjas och icke
trycka landet.” 1687 war biskopen än mera nöjd med
presternas bedrifwande af uniformiteten och kunde 16/7 s. å. förklara
dem konungens höga wälbehag dermed, förmanandes dem
derjemte till fortfarande i samma lofwärda nit, ”i anseende det
icke allenast länder till Guds ähra och församlingarnas
uppbyggelse, utan och lärer på bästa sätt recommendera samptlige
presterskapet i Hans Majestäts kongliga nåd och bewågenhet
49) Se Nils Tulins i Allerum och O. Fricks i Kropp biographier m. sl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
