Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
113
skulle skaffa sig böcker, åtminstone en bibel, och ej begagna
kyrkans; mot studenters predikande utan wederbörlig tillåtelse
warnades också med förmaning till presterna att hålla sina
predikstolar i heder. Wid oenighet mellan lärare och åhörare borde
prostarna ”hwad förseende kunde wara å ömse sidor slätta och
till enighet bringa.” Stundom sysselsattes konsistorium med
allehanda frågor, som numera synas obetydliga, men hwarwid
då lades stor wigt, t. ex. huru ”en christelig ordning” skulle
observeras wid likringning, så att man dels kunde göra den
discretion, som mellan högre och nedrigare stånds personer bör
aktas, dels inga af owillighet måtte låta med all ringning
bero; härom skrefs 1706 till konsistorium i Stockholm med
förfrågan huru der plägade tillgå. Widare delibererades om
modellen för pliktpallen och dess rätta plats i kyrkan; den borde
ej, såsom i Christianstad warit brukligt, utgöra ett slags bänk
med twå afsatser, då de gröfre brottslingarne sutto på den
nedre, utan den borde wara en wanlig pall, dock så hög att
delinquenten, då han knäföll, kunde lägga armarna på den;
grofwa syndare, såsom mandråpare, menedare och tjufwar an-.
sågos böra ”stå på pliktepallen, alldenstund deras stående är
inrättadt till församlingens försoning och syndarenas eviga
salighet,” men de som af wåda förawäft sina barn eller gjort
kyrkobuller, borde befrias från att stå på pliktepallen, ”emedan
deras samweten deraf torde graveras” 72); bemälde pall borde
nödwändigt stå på en plats i kyrkan, der församlingen kunde
se den derpå placerade personen, icke, såsom i Christianstad
brukats, långt ned i kyrkan under orgeln. Noggrann
inquisition anbefalldes 1708 om orsaken dertill, att major
Crejenfelts lik stått i 29 år i Forkärla kyrka utan att wara
jordfästadt, då det likwäl wore högst otillbörligt att ett lik öfwer
ett halft år blefwe obegrafwet. Wid prestmötet 1701
påmintes, med anledning af en rangstrid mellan presterna i Bara
härad, att de prester, som woro magistrar, borde taga preferens
framför jemnårige, hwilka ej innehade denna lärdomsgrad, men
deremot cedera de äldre, så wida icke ”de gamle genom säll-
72) 1737 ansåg konsistorium pliktepallen wara bestämd äfwen för dem
som gjort oljud i kyrkan.
8s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
