Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärre uppsatser och meddelanden - Ett fall av refloration. Av C. S—g
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den å pl. 6 ett vackert ex. Här var det emellertid den varma sommaren
och icke någon lång och mild höst, som kom blommorna att
brådmogna, ty de började slå ut redan i mitten av augusti, innan de visste
någonting alls om hur hösten skulle te sig. I slutet av månaden stod
busken i full blom och bar samtidigt ordinarie fruktställningar med
både korallröda och svarta frukter, prunkade sålunda i de tyska
färgerna. Det var dock endast en. del av föryngringsskotten som
kommo i blom, hos andra hade spetsknoppen endast svällt starkt,
åter andra visade föga tecken till förändring. Under hela september
och ett gott stycke in i oktober stod busken vacker, och nu gjorde
sig den milda hösten också gällande, i det att i de ännu slutna
florala knopparna enstaka blommor började titta fram mellan
svepebladen och även öppna sig. Så pågick utvecklingen ända till mitten av
november, utan att dock svepebladen åtskildes eller blomställningens
axelsystem sträcktes, utan den förblev kompakt. I detta tillstånd
överraskades busken av vinterköld omkr. 19 november, men straxt
därpå inträffade en ny värmeperiod och ytterligare några blommor
slogo ut. Den 24 november plockade jag bort alla utslagna blommor.
Det fanns då gott om knoppar synliga, antokyanfärgade till rent vita,
men i slutet av månaden började en längre köldperiod med
temperaturer till minus 12 å 13° och därmed torde årets utveckling få anses
avslutad. Den andra blomningen resulterade ej i fruktsättning; jag
fann en enda liten frukt, 7 mm lång och svart till färgen. Stenen
innehöll ett frö, om utvecklingsdugligt vågar jag ej avgöra.
Buskens blomning våren 1934 blir sparsammare än annars, men
uteblir icke, ty dels skola de halvöppna blomställningsknopparna, även
om de ej undgå frostskador, fortsätta sin utveckling, dels finns det
gott om sådana som icke läto narra sig eller som snarare voro så pass
svaga, att de ej hunno brådmogna. Det förtjänar måhända påpekas,
att i samma buskgrupp stå ett par andra exemplar av V. lanterna som,
fastän såvitt man kan förstå läge och exposition äro de samma i alla
fallen, ej visade någon proleptisk blomning.
C. S—o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
