Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärre uppsatser och meddelanden - Nya fyndorter för ekbladig skogskaprifol. Av Gunnar Degelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA FYNDORTER FÖR EKBLADIG SKOGSKAPRIFOL.
I första årgången av Lustgården (1920, s. 89—95) lämnas av
Nils Sylvén en god skildring — försedd med flera avbildningar —
av den s. k. ekbladiga skogskaprifolen (Lonicera
periclymenum f. quercina Weston; syn. L. periclymenum f. quercifolia
Ait., L. periclymenum f. sinuata Lois.-Desl.) . Nämnde förf. hade
då sett exemplar av denna vackra och egendomliga form endast från
Skåne (2 lokaler) och Blekinge (4 lokaler). Ytterligare 2 fyndorter
i Skåne ha sedan meddelats av Arvid Nilsson (Bot. Not. 1929, s. 1471)
och Sylvén (Bot. Not. 1931, s. 386). Även en lokal från sydligaste
Halland nära Skånegränsen (Hallandsås: ö. Karup, Eskilstorp) har
nyligen omnämnts av Carl Blom (Medd. fr. Göteborgs Bot. Trädg.
V, 1929, s. 130). Det kan påpekas, att formen förut finnes omtalad
från Halland men utan närmare lokal — på samma sätt även från
Bohuslän — i den äldre floristiska litteraturen (jfr Sylvén i
Lustgården 1920). Närmare bestämda lokaler (med beläggexemplar)
finnas tidigare alltså endast från Lonicera periclymenums sydligaste
utbredningsområde i vårt land. Jag kan emellertid nu meddela
några fyndorter från andra — och nordligare — delar av artens
utbredningsområde hos oss, nämligen Västergötland, Bohuslän och norra
Halland. Härtill kommer en förvildad förekomst utanför Stockholm.
Denna sammanställning av nya växtplatser har närmast föranletts
av ett fynd, jag själv gjorde sommaren 1933 i Göteborgstrakten
(Mölndal: Brudberget vid Lunnagården). Formen växte riklig på en
tämligen inskränkt lokal i den branta nordsidan av nämnda berg, vilken
är beväxt med en tät snårskog av ek, lind, rönn, asp, hassel
och diverse Salices. I fältskiktet på växtpiatsen för Lomcera-formen
förekom främst Polypodium, Dryopteris Filix mas, D. Linnaeana,
Trientalis, Solidago, Oxalis acetosella, Rubus idaeus, Poa nemoralis,
Anthoxanthum och Anemone nemorosa samt i bottenskiktet
Hylocomium proliferum och Mnium hornum. Vegetationen är typisk för
liknande lokaler i trakten, på vilka skogskaprifolen ofta förekommer.
Den vanliga typen av denna förekom icke på den omskrivna
växtpiatsen, ehuru ej långt därifrån i samma sluttning.
1 På den här meddelade lokalen (Pålsjö skog vid Hälsingborg) insamlades
formen redan år 1900 av K. B. Nordström enligt exemplar i Göteborgsherbariet
och Riksmuseet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
