Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärre uppsatser och meddelanden - Landskapet, trädgården och byggnaden. Några reflektioner med anledning av arkitekt Hakon Ahlbergs artikel med samma titel i »Lustgården» årgång 13. Av Sven A. Hermelin med genmäle av Hakon Ahlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANDSKAPET, TRÄDGÅRDEN OCH BYGGNADEN.
Några reflexioner med anledning av arkitekt Hakon Ahlbergs
artikel med samma titel i »Lustgården» årgång 13.
Under ovanstående rubrik infördes i årgång 13 av »Lustgården» en
utomordentligt intressant och i många avseenden beaktansvärd
artikel av arkitekt Hakon Ahlberg, vari författaren i vissa avseenden
avvek från det med stort intresse och med allmän anslutning
mottagna föredrag, som han höll vid föreningens årsmöte den 14
mars 1932.
Ur nämnda artikel tillåter jag mig referera följande: »Men
trädgårdskonstens utövare ha också försummat studiet av
byggnadskonstens lagar. De representera mycken kunnighet men knappast någon
verklig konst. De ha förlorat förmågan att komponera en trädgård
som helhet. De kalla sig trädgårdsarkitekter, men sakna de
fundamentala begreppen om arkitektur. De ha hämtat sin kunskap från
skolor, där dessa begrepp äro okända. De ha aldrig trängt nog djupt
i problemet, och de ha icke odlat sin fantasi till att bliva
formskapande.»
I föredraget mildrade arkitekt Ahlberg sitt uttalande i denna
fråga rätt väsentligt och jag skulle ej hava tagit »Lustgårdens»
utrymme i anspråk, om icke ovan citerade uttalande alldeles tydligt
berott på en missuppfattning och om jag icke befarat, att denna
missuppfattning även kunde råda bland dem, som haft mindre anledning
att intressera sig för trädgårdskonsten och dess utövare än arkitekt
Ahlberg haft.
Innan jag går in på frågan om trädgårdsarkitektens teoretiska
utbildning bör det påpekas, att den praktiska utbildningen är
ofantligt mycket viktigare för en trädgårdsarkitekt än för en
byggnadsarkitekt. Vårt viktigaste byggnadsmaterial är växterna. Det är — i
motsats till det material byggnadskonstens utövare använda —
levande. Det växer, utvecklar sig och ändrar form under årens lopp.
Detta byggnadsmaterial får emellertid sin beräknade karaktär endast
då det placerats på rätt plats med hänsyn till klimat, jordart,
fuktighetsförhållanden m. m. Därför fordras, för att trädgårdsarkitekten
skall lyckas, en mycket ingående materialkännedom, som endast kan
förvärvas under intimt umgänge med naturen, med träden, buskarna
och örterna. Därför måste den blivande trädgårdsarkitekten lägga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
