Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärre uppsatser och meddelanden - Landskapet, trädgården och byggnaden. Några reflektioner med anledning av arkitekt Hakon Ahlbergs artikel med samma titel i »Lustgården» årgång 13. Av Sven A. Hermelin med genmäle av Hakon Ahlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grunden till sin utbildning genom mångårig praktik, icke endast i
anläggning och underhåll av trädgårdar och parker, utan även i
plantskolor, där det levande byggnadsmaterialet uppdrages.
Den teoretiska utbildningen börjar vanligen med en tvåårig kurs
vid en trädgårdsskola, där undervisning meddelas inom alla de
områden en trädgårdsmästare bör behärska, för att vara all round. Där
undervisas sålunda endast i trädgårdskonstens elementäraste grunder
och trädgårdsaniäggningsteknik samt därjämte i fruktodling,
köksväxtodling, blomsterodling och botanik och andra naturvetenskapliga
ämnen, som en odlare måste behärska.
Först efter denna praktiska och teoretiska utbildning, som tar
minst fem år i anspråk, vidtager den egentliga utbildningen till
trädgårdsarkitekt. Först hösten 1933 bereddes — genom inrättandet av
trädgårdsinstitutet i Alnarp — möjlighet att erhålla sådan teoretisk
utbildning inom landets gränser. Hittills har det därför varit
nödvändigt för oss svenskar att söka den teoretiska utbildningen vid
utländska, främst tyska, högre utbildningsanstalter. Där förvärvas slutligen
titeln »Garten-Techniker», vilken vanligen bibehålies, så länge
vederbörande innehar tjänsteställning, och utbytes mot titeln
rädgårdsarkitekt, när han etablerar sig som självständig utövare. Att de
ämnen, i vilka där undervisas, icke äro så främmande för begreppet
arkitektur, som arkitekt Ahlberg förmodar, framgår exempelvis av
mitt eget avgångsbetyg från en sådan läroanstalt. Detta omfattar
åtta ämnesgrupper nämligen trädgårdskonstens teori,
trädgårdskonstens teknik, trädgårdsarkitektur, kyrkogårdskonst, byggnadsteknik
(omfattande materiallära, hållfasthetslära, arkitekturhistoria och
byggnadskonstruktion), fältmätning, teckning och handelslära.
Av ovanstående framgår, att arkitekt Ahlbergs uttalande
om de skolor, vid vilka vi trädgårdsarkitekter hämta våra
kunskaper, tydligen är gjort utan kännedom om dessa skolors
beskaffenhet. Han har begått det misstaget att uttala sig kategoriskt om
trädgårdskonstens utövare. Att den här skisserade högre
utbildningen icke är ovanlig biand våra svenska trädgårdsarkitekter framgår
därav, att icke mindre än 11 av föreningens »svenska
trädgårdsarkitekter» 15 aktiva ledamöter innehava liknande utbildning.
Det finnes även en kategori utövare, som på grund av olyckliga
omständigheter — bl. a. världskriget — icke varit i tillfälle att bedriva
mera ingående utlandsstudier, men som genom mångårig verksamhet
på ritkontoren hos framstående utländska (vanligen danska, tyska och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
