Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med barnet på armen gick han frän tafla till
tafla stannande än framför ett landskap med rim på
träden, än framför ett annat som förde tankarna till
solsken och sommardagar, eller långt ut till hafs,
där seglen svällde för den friska brisen. Men när
han kom till en mästerligt målad duk, från hvilken
ett par underbara kvinnoögon blickade ner, dröjde
han sig kvar som alltid.
»Där sittej vackja Q öken! Och där sittej
mamma,» jollrade den lilla och han kunde inte
annat än småle, ty »ijöken», det var en förnäm
skönhet med plymer i baretten, och »mamma» en
matrona med svällande, köttiga former.
»Nu får du gå,» sade han otåligt.
»Maja se gubbana föst.»
Det var ingen annan råd än att låta den lilla
tyrannen få sin vilja fram och föra henne från
Cicero och Plato till Göthe och Byron.
»Maja vill klappa dom,» förklarade barnet. Men
när hennes lifsvarma hand vidrörde den kalla
mar-morn drog hon den hastigt tillbaka.
»Tänkte jag inte att Maja varit olydig nu
igen,» klagade fru Grape, som kommit in i rummet
utan att vare sig man eller barn märkt det.
»Det blir allt omöjligare att få vara i fred,»
sade Sixten retligt, »och när du inte har tid med
Lillan, får jag väl ha det.»
»Hon har ingenting att klaga öfver. Och om
någon värnar om din arbetsro är det väl jag, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
