Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’Det kommer jag att göra,’ svarade hon stilla.
’Var så godl Men barnen kunna aldrig bli den
forlupna hustruns — dem behåller jag.’
’Bettina, Fingal och lilla Dolly!’
Hon uttalade barnens namn så långsamt och
med så mjuk stämma, som hade hon med detsamma
utdelat en smekning eller nedkallat en välsignelse
öfver dem.
’Nå, hvad svarar du nu?’
’Att lifvet är grymt — och att du är i din rätt.’
Hon reste sig och stapplade neråt stranden.
’6ör oss inte olyckliga,’ bad han. ’Tänk på
de smål’
’Hvilken mor tror du jag kan bli dem efter
detta? Och hur skola de växa upp till goda
människor mellan oss två?’
’Det bryr jag mig inte om! Jag frågar inte
efter något annat än att få behålla dig.’
Han kastade sig på knä och omfamnade hennes
fötter. Och när hon såg honom ligga där i stoftet
nöjd med att äga henne sådan hon var — en kropp
som ej besjälades af ömhetens helgd — fattades
hon af leda och kände sig dubbelt hård.
’Jag har sagt mitt ord och har ingenting att
tillägga.’
Han sprang upp från marken, blek af raseri,
och hon ryggade tillbaka.
’Jag kan också döda dig,’ sade han och gick
henne in på lifvet
’Det vore bäst för mig — och värst för dig.’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
