Det är alla rosorna. Jag skall själf bära ner dem och se att fröken Inga blir ordentligt ombonad.» »Kom igen nästa gång,» ropade Maja efter henne. :j; Följande dag låg snön blåhvit och stilla, öfver-gjuten af tindrande solsken, men Inga hade brinnande feber och kunde inte tänka på att gå ut. Att vara sjuk är svårt äfven när älskande ögon äro redo att gissa sig till hvarje önskan och kärleksfulla händer färdiga att utföra den. Men långt värre blir det för den ensamma, som ej har någon annan än sig själf att lita till. I samma förstuga som Inga bodde en vaktmästarehustru som brukade hjälpa henne med ett och annat, och hos hvilken hon kunde göra sig hörd genom att knacka i väggen. Dennas första göra blef nu att ombestyra ett bref som underrättade Sixten att hon var sjuk och inte visste när hon kunde komma igen. Rummet var så fullt af solskenets lyx det kunde vara, och när hennes ögon gledo däröfver, strålade de upp i glädje, ty hvad som rymdes här inne var allt hon ägde i världen och henne kärt. Rosorna stodo bredvid bädden, och äfven när hon låg med slutna ögon såg hon dem. Men under feberfantasierna blef allt så underligt