Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att jag var en vanbörding, som ingen ville kännas
vid, och gick i ständig ångest för att bli utfrågad
angående mina föräldrar. Därför höll jag mig också
på afstånd frän kamraterna. Men som jag
afunda-des dem och kunde gå utanför deras hem, och
längta in, för att se huru de hade det! Inte bättre
än jag kanske, men ändå så annorlunda!»
Stämman skälfde af återhållen gråt.
»Barn från lyckliga föräldrahem bli goda utan
alla bemödanden, tror jag,» fortsatte hon, »och
erhålla liksom för intet en lifsglädje som följer dem
lifvet igenom och hindrar hjärtat att frysa till —
som mitt. Glädje och godhet höra ihop, och den
som inte är glad är inte heller god, fruktar jag.»
Han tog hennes kalla händer i sina och höll
dem fast, och det varma handtaget gaf en känsla af
lycka.
»Jag hade lätt att lära, men någon synnerlig
flit utvecklade jag inte,» vidtog hon. »Och hur
skulle det varit möjligt när jag läste alla
äfventyrs-böcker jag kom öfver, och inte tänkte på stort
annat än att rymma... Antingen till Amerika, för
att uppsöka far, eller hvart som helst där ingen
kände mig.»
»Jag tycker mig se dig. Näsan i vädret redan
då! Läng och gänglig med vakna lifshungriga
ögon.»
»Förvuxen var jag nog,» smålog hon, »men så
tystlåten och trumpen att ingen människa kunde tro
mig om att umgås med så vilda planer.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
