Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon såg tärd ut och var inte längre ung, men
strålande vacker och synbarligen af hög börd...
Jag stod som förstenad, stirrande pä hennes dyrbara
dräkt, brilj an terade ur och ringprydda händer. Men
hon tog mig i sina armar och såg på mig med
tårfyllda ögon, som sökte hon efter en likhet...
’Vacker är du inte,’ sade hon. ’Men hvad gör
det, bara du är snäll. Och härligt hår har du, och
söta händer...’
Jag sträfvade att göra mig lös och i detsamma
kom Leo inrusande.. . trodde jag var i nöd,
stackars djur, och for upp på henne, så att hon släppte
mig och föll omkull... Om hunden bet henne,
eller om hon fick en skråma i fallet vet jag inte.
Han bet i alla händelser betjänten, som kom henne
till hjälp och var rent vild... ’Galen, galen,’
ropades det rundt om ... Jag hörde en kula hvina
och där låg han i dödsryckningarna.»
Inga slog händerna för ögonen, som såge hon
ännu den hemska synen, och Sixten arbetade med
sig själf för att göra henne till viljes och ingenting
säga.
»Jag vill inte tala om min förtviflan,» återtog
hon. »Hur jag kastade mig öfver djuret och måste
föras bort med våld... Sedan minns jag ingenting
annat än en stor vrede, som förhärdat mitt hjärta
och sitter kvar ännu i dag.»
»Men hon rådde ju inte för det.»
»Det vet jag!. Det har jag sagt mig! Men
hon var min mor — besinna det — och jag har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
