Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Uppskjuta... uppskjuta något sådant,» klagade
hon och lät armarna sjunka i stum förtviflan.
När hon återvände längs korridoren, träffades
hennes öron af nya ljud, de där tvingade henne att
stanna och blicka nedåt.
Där — under ett mäktigt skyddstak af kristall
och järn — såg hon fartygets maskineri arbeta.
Pistong vid pistong, i oafbruten verksamhet.
Hon stod stilla med knäppta händer och
vidöppna ögon.
Hvad som fängslade henne hos denna
omedvetna, okänsliga arbetskraft visste hon inte. Men
ångesten släppte sitt tag.
* * $ $
Öfver Kanalen hvälfde sig en högblä, af lätta
sommarmoln beströdd himmel, under hvilken
hafs-vattnet skiftade i olika bälten af raedelhafsblått eller
ljusare och mörkare grönt.
Ångfärjorna mellan Dover och det aflägsnare
Calais korsade hvarandra, medan större och mindre
segelfartyg, fiskesmackar och småbåtar med
brun-barkade eller hvita segel följde hvar sin gifna stråt.
Det var lifligt på Kondoren, där frukosten nyss
serverats och däcken myllrade af morgonfriska,
skåde-lystna passagerare.
Afsides från dem alla — mera människoskygg
än någonsin och nyfiken som aldrig ’förr på hvad
hon hade för ögonen — stod Inga och tystade ner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
