Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vänd till kubanesaren, som inte begrep ett ord af
alltsammans.
»Genom ögongloberna tittar människonaturen
ut, som genom ett fönster,* yttrade den sjuke. »Och
hvad tror ni man ser? Grymhet, ondska,
lösaktighet, hat, girighet, förräderi. Men bakom
alltsammans skriar en själ i nöd. Inte i edra ögon —■ ni
är ett barn ännu. Men i hennes, där.»
Han vände sig återigen till Inga.
»Ni har varit i fält — som sjuksköterska. Jag
känner igen er. Vi träffades och ha sett det samma.
Sett människor slita sönder hvarandra likt besatta.
Sett gapande sår, klufna hufvuden, afhuggna lemmar,
blottade inälfvor. — Och vi skulle hjälpas åt att
laga mekanismen — men kunde inte. — Det var då
det heta springvattnet steg mig åt hjärnan ...»
Han gned händerna i större belåtenhet än
någonsin.
»Jag grubblade mig sjuk öfver min oförmåga.
Men nu är faran öfver och botemedlet funnet. Af
mig — mänsklighetens välgörare. Fursten bland
furstar 1 Förstår ni hvad det vill säga? Men jag
har afundsmän. Många afundsmän,» hviskade han,
och såg sig omkring. »Onda ögon hvart jag ser.»
Hustrun närmade sig och det tycktes klarna
inom honom.
»Hon ensam på hela jorden behöfver ingen
medicin,» sade han vekt. »Se bara på de där ögonen.
Ingen ondska, ingen klagan — bara lugn och tro
fasthet.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
