Göra oss fullkomliga rent af? Är det en Gud som skapat oss, skulle det varit honom lika lätt.» »Han ville inte, tänker jag.» »För att straffa och pina så mycket mera?» »Nej, för att ge oss ett mål. Är det inte mer att stiga, än stå stilla? Förmer att sträfva efter fulländning, än att få den till skänks?» »Dét är i alla fall orättvist att ställa rättfärdig-hetskraf på i synden födda varelser, för hvilka tillvaron är så godt som en enda frestelse,» vidhöll hon. »Det ideal som inte når ofvan skyarna är ej värdt att eftersträfva.» »Och honom, som vill att vi skola såras till döds och alltjämt framhärda i kampen, äro vi befallda att älska och kalla fader... hvem kan då undra på att jordiska fäder äro grymma?» Bergformationerna hade sänkt sig ner till vattenlinjen och ur deras innandömen flammade blixt på blixt. »Vi få oväder,» sade han så likgiltigt som hade han ej hört hennes ord. De gingo några hvarf kring promenaddäcket, hvilket var så godt som tomt. Och när helst de passerade den med solid prakt inredda röksalongen, där herrarna spelade whist, politiserade, rökte och smuttade på wiskygroggen, blickade Inga ovillkorligt dit in. »En sådan lyx,» sade hon på samma gång miss-undsamt, som ogillande. »Det gjorde ingenting,» svarade han häftigt,