Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Likt rörliga bergskedjor vältrade böljorna framåt
på sin ändlösa stig. Från deras toppar stod
skummet som en rök och mellan dem susade
stormsvalorna fram.
Okynnigt, som pojken från trampolinen, roade
fartyget sig med att stå på hufvudet. Men i
samma ögonblick förstäfven dök ner i vågorna,
uppkastade propellrarna hela kaskader af fradgande
skum, öfver hvilket regnbågens alla prismor
gnistrade. Ovädret hade fört med sig köld och
däcksstolarna stodo tomma.
Inga låg på divanen inne i hytten och försökte
läsa. Men boken upptog ej hennes tankar, tiden
blef lång och ängslan för framtiden allt pinsammare.
»Ett par dagar till bara och jag står ensam i
det främmande landet,» sade ’hon sig.
Det knackade pä dörren och hon sprang upp
glad att bli störd.
»Vill fröken följa med och inspektera skeppet?»
frågade Tore och hon var genast färdig.
Det var ingen lätt sak att hålla balansen, men
hon sträfvade modigt framåt.
»Häll er väl fast,» manade han och hjälpte
henne uppför en af trapporna till »bridge-decJc»,
hvarifrän fartyget manövrerades.
Det kunde tyckas som om vinden borde haft
större styrka här uppe, men där var i stället mera
lä och mellan virrvarret af skorstenspipor förde han
henne fram till en skyddande barriär.
»Se nu ut öfver hafvet,» bad han.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
