Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bakom fronten - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lös på den upphetsade skaran, sprängde den isär,
lät nagajkorna piska, tills blodet strömmade, och
röt ursinnig:
— Jag skall ge er för att vara uppstudsiga jag!
Vem som knyster får snaran om halsen. Tig och
lyd! Rulla ut vagnarna på vägen och packa in, om
två timmar ger vi oss av.
Han tog själv ledningen och nagajkorna
arbetade också nitiskt. Men trots deras hjälp var
marschkolonnen inte formerad förrän i skymningen. Hela
landsvägen var översvämmad av vagnar, kreatur
och folk; endast småbarnen och de sjuka fingo åka.
Prästen hade fått tillsägelse att sitta upp i främsta
vagnen, men i sista ögonblicket försvann han, och
det stod inte till att finna honom.
Redan skallade orderna och de skulle just sätta
sig i marsch, då lågor slogo upp på skilda ställen
i byn.
— Det brinner! Det brinner! Byn brinner!
Hjälp! skrek folket överljutt och ville rusa i väg
till de brinnande stugorna, men nagajkor,
gevärskolvar och bajonetter hejdade dem ögonblickligt
och drev dem samman på nytt.
Tåget rörde sig långsamt framåt under skärande
jämmer och gråt, ty inför allas ögon sprungo kosacker
med brinnande fnöske från byggnad till byggnad
och antände. Till sist stod hela byn i lågor. Hemska
röda kvastar vajade över apelgårdarna, allt högre
i sky och allt rysligare att se. Boningshusen brunno,
uthusen brunno, apelgårdarna brunno och till och
med den mognare säden brann. Det vältande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
