Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde äventyret, Hemkomsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLORIO.
Om dem ni vet nog sjelf, hvad öfverhufvud
man vet; jag vet ej mer —
ASTOLF.
Men jag än mindre
FLORIO.
Min Gud! Hvad känner ni af våra häfder?
Förlåt mig, ädle gäst! Men detta går
för långt. Kung Astolf Unge! Denne hjelte,
som rycktes bort i sina bästa år,
hvarom det gamla qvädet vet förmäla,
som än ej hunnit slockna ut — Min herre!
Har ni ej hört det?
ASTOLF.
Nej!
ALFRED.
Och inte heller
det ordspråk: »skjuta som kung Astolf?» —
ASTOLF.
Nej
FLORIO.
En obegriplig stumhet måtte visst
er far ha bibehållit till sin död!
ASTOLF
högst brydd.
Han var ej älskare af sång och sagor.
FLORIO.
Så? — Nå ja, slika kristna ha vi många. —
Kom ut, Malvina! —
ALFRED.
Bra! Jag kan det också;
kom, mamma, hjelp oss sjunga Astolfsqvädet!
ASTOLF
med yttersta bemödande att visa sig lugn.
Ej alldeles hans namn, hans öde är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
