Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyskapelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
egendomligt. Det återfinnes ej i något af vårt modersmåls
släktspråk och det visar sig hos oss först under
reformationen. På grund af dess nuvarande betydelse borde man
dock kunna vänta att det redan skulle förekomma i vår
äldsta litteratur. Flera försök att förklara detta ord ha
framställts, bland andra det, att det skulle sammanhänga
med det fsv. flikki, hvilket betydde afskuret stycke, särskildt
afskuret köttstycke. I anledning häraf har man ganska
slående härmed jämfört stumpa (’min lilla stumpa’),
uppenbarligen af stump. Och de mindre vackra, vulgära
benämningarna på mindre väl beryktade kvinnor skynke och stycke
stödja onekligen denna etymologi. Skulle denna härledning
visa sig vara riktig, torde således flicka ursprungligen
betydt något liknande som slinka och då vore ock förklaradt,
att ordet så sent synes i litteraturen, nämligen först när
dess betydelse af bruket blifvit adlad.
Men skulle så vara, att denna förklaring vore den rätta,
då kan man ock ponera, att det nuvarande slangordet
kväsarrynka (= flicka), hvilket nu lefver sitt vilda frilif bland
samhällets slödder, en vacker — eller ful — dag äfven kan
vinna burskap som aktningsvärd medborgare i det vårdade
språket. Det är ganska naturligt, att dessa språkets så att
säga oäkta barn ej kunna berätta något om sina föräldrar,
och att de öfver sitt ofta nog mindre anständiga ungdomslif
vilja breda en skymmande slöja. Det är därför ej heller
underligt, att när ett ords härkomst förefaller vara mer än
lofligt dunkel, man vill misstänka, att det ej är så helt
stäldt med dess extraktion, att det kanske är en sådan där
vulgär nyskapelse utan alla anor.
Dylika språkets utbölingar äro nämligen i närvarande
stund ganska talrika och hvarför skulle de då i forna tider
varit färre? Och därför när vi se, huru en och annan
sådan ’tvifvelaktig existens’ omsider varder upptagen i det
vårdade talspråket, sedan han omvändt och bättrat sig,
ligger det nära till hands att tro, att så äfven fordom skett.
Äfven genom nyskapelser varder språket således mer
eller mindre förändradt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
